25 maj 2012

Veckans fönster - förvirrat


Jag kan inte säga annat än att Sean Penn ser aningen förvirrad ut... och det blev jag också när jag såg honom i Amsterdam. Han eller hon... eller rentav hen? Hen som älskar gult (jag trodde att holländare älskade bara orange) kanske tänker varje morgon: cykel eller vespa? Och blir alldeles förvirrad. Det är högst oklart åt vilket håll virrhjärnan ska åka... vespa till vänster eller hoj till höger? Fönstren i fasaden ser ut att vara det minst förvirrade i bilden. Fast lite undrar jag förstås hur man tänker när man bygger hus med fönster så långt ner. Hm, ska det vara så kul att se folk passera, från midjan och neråt?! Oj, vilket förvirrat inlägg det blev. Det var inte meningen. Nja eller jo, lite. Kanske.

Tema fredag - blå

Inte bara tulpaner på den flytande blomstermarknaden i Amsterdam.

23 maj 2012

Mafalda


Inspirerad av Eriks underbara inlägg om min stora idol, Quinos Mafalda. 
Okej då, lite får man väl överdriva... men hon är smart och rolig, fantastisk helt enkelt.
Den här bilden är tagen i en park i Alicante när det var argentinsk afton.

Onsdagstema - väntansfylld

När man ser de här läckerheterna väntar man sig att de ska vara smakrika och goda.
Det var de. Fler bilder på Onsdagstema hittar du här.

18 maj 2012

Veckans fönster - belyst


 

Jag brukar inte köra med dubbla fönster men att vara laglydig för jämnan... fy så trist! Det bor visst en liten anarkist i mig... hihi. Och så vill jag så gärna visa upp badrumsfönstret i min holländska svit, den nedre bilden alltså. Det finns spot lights som belyser fönstret både inne i badrummet och utanför. Tittar man noga kan man se duschen och handduken etc. genom dekorationen. Här finns en bild tagen från insidan.

Nåväl, till saken nu... den övre bilden som är mitt bidrag till veckans tema behöver kanske inte någon närmare förklaring. Som synes en lampa i skyltfönstret som belyser produkterna som saluförs. Om det råder någon oklarhet i huruvida jag har testat de mexikanska svamparna eller inte så är svaret nej. Så långt sträcker sig inte min äventyrslusta. Jag blir hög på resor och föredrar fast mark under tassarna istället för att sväva in the sky of diamonds.

17 maj 2012

Tema fredag - ljus


Bilden är tagen i min holländska svit som jag skröt om i förra inlägget. Jag har fotat den randiga lampan i rummet genom badrumsfönstret. Fler ljusa bilder hittar du hos Sinneskatten.

Semester med flyt


På eftermiddagen innan jag ska iväg till Amsterdam sitter jag på jobbet och har tokmycket att göra. Då ringer mobilen, min privata lur. Ett konstigt långt nummer som jag inte känner igen. Har inte tid att svara men det är säkert någon som fiskar efter mina pengar... Trycker bort det och fortsätter att jobba. Efter en stund ringer det igen. Jag är mer envis än du. Bort med dig! Hämtar en till mugg med kaffe och hör att det ringer igen, den här gången från ett annat långt nummer med samma siffror i början. Oj då, det kanske är något viktigt! Kollar landkoden på nätet och visst, det är Holland. Oops! Hoppas att de ringer igen. Det gör de. 

Det visar sig att det har varit datastrul mellan hotellet och booking.com just när jag bokade mitt boende i Amsterdam. Hos vem felet egentligen ligger vet jag förstås inte men pga dubbelbokning vill hotellet erbjuda mig ett rum på ett annat hotell, en uppgradering till ett ****-hotell som ligger närmare flygplatsen och bara 10 min med spårvagn från centrum. Självklart till samma pris som jag skulle ha betalat på deras ***-hotell. Och för att jag lätt ska kunna ta mig till centrum och till de olika sevärdheterna står de också för ett tre dagars turistkort. Stressad som jag är kan jag varken säga bu eller bä utan ber att få fundera. Hon föreslår att  hon kan skicka en länk för att jag ska kunna titta på det hemma och återkomma.

När jag lägger på ringer det igen. Den här gången från booking.com som ber 100 gånger om ursäkt för det inträffade och säger att hotellet måste erbjuda mig ett alternativ inom en halvtimme. Om inte så tar de själva hand om mitt case och ser till att jag blir ordentligt ersatt for eventuellt obehag, sveda och värk som det inträffade kan ha orsakat mig. Ööh, jag är helt förvirrad. Så mycket engelska har jag inte pratat på jag minns inte när och säger säkert något på spanska utan att tänka på det. Hur som helst, jag förklarar att jag har fått ett alternativ som jag ska titta på ikväll. Först när jag lägger på luren tänker jag: jag ska dit imorgon och jag har ingenstans att bo! Det är klart att de fixar det, det vet jag ju men första tanken... och ändå har jag rest på det sättet många gånger. 

På kvällen tittar jag på WestCord Fashion Hotel och kan inte känna mig annat än nöjd. Dessutom känns det dumt att börja knorra nu. Med facit i hand kan jag säga att det var bra att jag inte bodde mitt i smeten när nationaldagsfirandet tog över stan. Avståndet till centrum är dessutom gångavstånd om man tycker om att promenera och se sig omkring. Kunde inte ha blivit bättre mao. Lyxigt värre för att vara Pumita-boende. Jag fick nämligen en svit, som en mindre lägenhet, med ett superstort badrum med badkar och duschkabin (och toalett för sig), underbart sköna sängar, egen läskautomat som blinkade som en jukebox, stor platt-tv (tittade inte iofs), ishink och kaffegrejer, strykbräda och -järn, riktig klädborste och två paraplyer... utöver det vanliga som brukar finnas. Frukosten ingick inte men var väl värt sina 15 € (mitt pris var ***, de andra betalade 18 €).

Jag måste säga att jag är 110% nöjd med booking.com. Har bokat via dem ett par gånger tidigare och det har alltid varit bra. Hon ringde mig så sent som kl. 22:30 (bad om ursäkt och hoppades att hon inte väckte mig eller störde) för att höra att allt var bra och undrade om det fanns ngt mer hon kunde hjälpa till med. Skulle jag inte vara nöjd så måste jag ringa henne direkt när jag kommer till Amsterdam. Jag lovade och fortsatte att packa.

Ledig dag



som firas med städning och annat världsligt hjemme. 
Trevlig helg och Heja Norge!

14 maj 2012

Zlatan


Jag satt och läste på en parkbänk (i Vondelpark) när två tonårskillar kom fram. En av dem hävde ur sig långa haranger på sitt obegripliga tungomål och jag log vänligt: Tyvärr talar jag inte holländska. Han ville bara veta om det gick bra att de satte sig där. Självklart, sa jag. Det fanns ju gott om plats. Då frågade den andra var jag kom i från. Sverige, sa jag. Ibrahimović! ropade de i en mun.

P.S. Johan Cruijffs bok är på 9. plats.

13 maj 2012

Skyltsöndag - förbjudet

Testar bara

känns lite plottrigt just nu men vi får se...

Jo, jag kommer nog att trivas med min nya look bara jag får finslipa den. Det enda är väl att den är så o-orange! Och så har jag inte bestämt mig för vilken variant jag ska ha som standard men det lutar åt Magazine. Flipcard och Mosaic är rätt kuliga också. Jag upptäckte att jag tappar en del saker som besöksstatistiken när jag byter mall men det kanske går att trolla fram igen. Om inte, well, då får jag väl leva i ovisshet.

12 maj 2012

Amsterdam street style

Han med hatten är cool men hen är... supersuperinne?

Superinne

Hatt på den... hur tänkte han?

Puss på er!


 
Idag har jag lust att göra som igelkotten hos Della, bara kura ihop och vänta på bättre tider... men det går ju inte så jag plockar fram lite färg. Det ska vara oranget i år säger BP. Det är klart det ska! Ringarna i fönstret... det är förstås en cykel. Man kan knappast vänta sig något annat i Amsterdam som har en cykelparkering för 12 000 cyklar vid centralstationen. Det är ändå platsbrist så man planerar att bygga ut.

11 maj 2012

Veckans fönster - mörkt

Veckans fönster

Vad var tanken bakom att fota det här enkla fönstret? Jag har ingen aning... annat än att det kan komma till användning när man minst anar det. Herengracht-kanalen är en av tre kanaler som är smarta riktmärken när man ska försöka hålla sig på kartan i Amsterdam. Om man inte gör som jag förstås, går dit näsan pekar. De andra två heter Keizersgracht och Prinsengracht. Idel herrar med andra ord.

7 maj 2012

Red light district



Om man inte har varit här har man inte varit i Amsterdam. Ungefär så resonerade jag när jag pinnade på i rask takt genom de syndiga kvarteren i utkanten av Walletjes... mest för att säga: been there done that. Det här är för mig en lagom dos och jag har ingen längtan tillbaka. Två snabba foton och that´s it. Roligare än så blev det inte.

6 maj 2012

Bildligt talat

Tulpaner i Amsterdam

 

Här kommer de obligatoriska tulpanbilderna, inte från Keukenhof där de stora odlingarna finns,  utan från den lilla trädgården utanför Rijksmuseet där vi köade länge för att få komma in... men man har inte roligare än vad man gör sig. Framför mig stod ett finskt par som jag växlade några ord med och bredvid en japansk ung man i stiliga strikta kläder (ingen jeanskille mao, bara för att förtydliga läget). Viss munterhet uppstod i kön när en vänlig hälsning från en förbiflygande mås landade rakt i ansiktet på finskan (mest på glasögonen och luggen som tur var) och japanen fick sin beskärda del på sin ljusa trench-coat-krage. Han såg helt handfallen ut, tittade desperat omkring sig och hittade till slut en toarulle på marken som han försökte skrapa bort fågelbajset med. Det gick inte så bra men jag kom på att jag har näsdukar i ryggsäcken (som alltid, det gäller att vara redo för vad som helst kan hända!) så jag tog fram några och räckte över till honom. Han sken upp som en sol: Thank you soooo much!

Dagen efter går jag med min kamera och strosar runt utan att egentligen veta var jag är... inte alltför nära centrum och sevärdheterna... så är det för det mesta, vilse hittar nya vägar... och när jag stannar upp för att ta kort på ett intressant fönster knackar någon försiktigt på min axel: "Ligger Vondelpark åt det här eller det där hållet?" Där står den olycksalige japanen och har tappat bort sig. Stenansiktet har bytt om och ler. "Jo, jag är 95% säker på att det ligger åt det där hållet, men du kanske ska fråga någon annan." Världen är liten - även i Amsterdam.

Skyltsöndag - nedräkning

4 maj 2012

Veckans fönster - valfritt


Valfritt... ööh, vad ska jag svamla om då kan man ju undra. Jag får hitta på något helt enkelt. Av någon outgrundlig anledning fotar jag ganska ofta restaurangfönster eller snarare matställen. Nej, jag är inte stackaren som får sitta fastbunden utanför och dregla... han får inte låna kameran för den blir så blöt... fast ibland tror jag att det är han som har tagit korten. I en smal gränd någonstans i Amsterdam hittade jag detta fönster. Hovmästaren är så dammig att jag undrar om inte stället har stängt för typ 50 år sedan. Om det mot förmodan skulle ha öppet behöver man kanske inte ha festblåsan på sig även om klientelet därinne ser ut att vara av finare sort. Holländarna har rätt avslappnad stil, till och med på mitt ****-hotell gick de flesta i sunkiga jeans och gympadojor... inte med bar överkropp, din dummer... Behave yourself!