Visar inlägg med etikett Sverige. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sverige. Visa alla inlägg

30 april 2010

Veckans fönster - förvrängt


Förvrängt fönster?! Jag kollade på synonymer och kom fram till att det betyder snedvridet, felaktigt återgivet och vanställt. OK, en riktig utmaning men det fixar sig nog. När jag såg temat tänkte jag allra först på det skruvade huset i Prag men eftersom några av läsarna har varit där och kan komma på samma idé valde jag ett fönster från Gammlia i Umeå. Det ser ut så här - jag har bara snedvridit och vanställt det en aning...
Veckans fönster

22 april 2010

Tema fredag - svenskt förr eller nu


Finns det något svenskare än faluröda hus med vita knutar? Bilden från Olofsfors, ett gammalt bruksamhälle i Ångermanland, får symbolisera både gamla och nya tider för visst ser huset nymålat ut? Tema fredag


29 mars 2010

Pippis namnsdag

När har hon egentligen namnsdag, allas vår Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter? Det har hon inte. Hur kan det komma sig? Det beror säkert på att namnet inte är speciellt vanligt. Enligt svenskanamn.se finns det bara 81 personer (80+1) som har Pippi som förnam. I Finland däremot bär hela 1762 personer den finska motsvarigheten Peppi som förnamn. 80% av dem är födda på 2000-talet men en såg dagens ljus redan innan andra världskriget. En snabb titt i den finska almanackan visar att de firar namnsdag den 1 april! Det borde inte vara så svårt att klämma in Pippi i den svenska, tillsammans med Filippa den 2 maj.

Nu får jag äta upp det jag skrev... eller inte. Kollade namnsdagar på en sajt som hette stjärnhimmel eller nåt liknande och där fanns inte Pippi med. Enligt svenskanamn.se har Pippi visst namnsdag, den 21 november. Förvirringen är total. Namnsdagsregistret i min fickalmanacka borde stämma och där finns namnet inte med. Hur som helst, det är intressant att det finns så få Pippi i Sverige men rätt många i Finland.

3 september 2008

Ordlös onsdag


Bilden ingår i kedjan Ordlös onsdag.

5 juni 2008

Nationaldagsyra

One glas too many? Klicka på bilden för att se vad jag menar. Vad ormtungorna har för betydelse i sammanhanget har jag ingen aning om. Det enda jag kan tänka mig är en liten mask...

Själv ska jag plantera blommor och ta en runda i skogen imorgon, stärkt av min nyvunna energi från Vårruset. Om det blir några speciella festligheter på Nationaldagen? Jag tror inte det.

25 november 2007

Månadens inlägg - svenskhet

Nu är jag sent ute eftersom Månadens inlägg hos Tolken oftast publiceras den 20. varje månad men eftersom temat intresserar mig skriver jag ändå trots att jag är nästan en vecka försenad. Månadens inlägg handlar om svenskhet. Min sverigefinska bild av svenskhet kanske avviker från uppfattningen som en person med helsvenska rötter har. Jag brukar säga att jag plockar russinen ur båda kakorna men eftersom jag har bott i Sverige i många år och har integrerats väl i det svenska samhället och kulturen har jag säkerligen blivit något hemmablind. Jag får också gåshud precis som vilken svensson som helst när Kajsa tar VM-guld och är stolt över Sverige när landet utmärker sig på ett positivt sätt. Jag försöker vara varsam i min kritik (en finne är mer rättfram men jag gör så gott jag kan) och lyfta fram det positiva också. Det är ofta känsligt när en som inte är svensk kritiserar Sverige och svenskar. Det kan andra svenskar göra men inte någon som inte har blågula rötter. Hursomhelst, jag har brainstormat för mig själv och punktat några egenskaper som kännetecknar många svenskar.

Att vara svensk är
- att vara jämställd och rättvis.
- att vara frigjord.
- att vara punktlig och att hålla tider.
- att vara glad och positiv. En svensk värdesätter de egenskaperna mycket men jag vet inte hur väl han/hon lever upp till dem. Andra som har skrivit Månadens inlägg säger att en svensk gnäller mycket men jag upplever inte svenskar som gnälliga i största allmänhet.
- att vara kompis med sina barn.
- att ha ett extremt säkerhetstänkande. Någon med elak tunga har sagt att svenska barn har hjälm inomhus för att de kan slå sig. Jag skulle inte gå riktigt så långt.
- att vilja nå samförstånd i alla lägen.
- att dra sig för att säga rakt ut vad man tycker, speciellt om det handlar om obekväma saker. En svensk lägger hellre locket på och luftar sina fördomar inför andra som har samma åsikt.
- att ha en stark integritet.
- att ha svårt för auktoriteter. På många svenska arbetsplatser har chefen svårt för att peka med hela handen och bestämma. Man ser hellre att hela arbetsgruppen är med och diskuterar, både på gott och ont.
- att vara lagom och att inte sticka ut.
- att ha tillit som gränsar till blåögdhet. En svensk utgår ifrån att man kan lita på alla och blir kanske lurad eller bränd medan människor i många andra kulturer är misstänksamma och ifrågasättande när de träffar nya människor och bygger upp sin tillit vartefter. Omvänd ordning med andra ord.
- att som kollektiv agera världspolis och moraltant gentemot andra länder.
- att ha gott självförtroende men inte lika god självkänsla.
- att vara skrytsam och att ha en övertro till sin egen förmåga, iaf utåt för att det är viktigt att hålla skenet uppe.
- att ta ett stort socialt ansvar och att hjälpa andra som har det svårt, både i Sverige och i andra länder.
- att vara solidarisk.

Jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst. Men det här dyker upp i huvudet just nu. Sedan finns det några mer banala saker som jag kopplar ihop med svenskhet och det är bl.a. att tacka i tid och otid (jag säger inte att det är dåligt men det är en märkbar skillnad mot många andra kulturer), att dansa små grodorna till både jul och midsommar, att äta vardagsmat när det är fest (korv och köttbullar), att sjunga allsång och att ta av sig skorna inomhus osv.

12 augusti 2007

Smultronställen



Sol, glittrande hav och vågskvalp - här börjar mången spännande resa. Sillmacka vid piren i Torekovs hamn, vackra blommor i parken på Krapperups slott, strandpromenad i stekande sol vid Tylösand, ett par regnskurar och lite åska (hann precis undan översvämningarna på västkusten, i Köpenhamn var det +28 grader i skuggan), indianer och danska kossor, sightseeing både på land och på vatten - fast kanske inte just i den här båten (inget fel på den, men drottningen hade nog blivit sur och dessutom hade den inte kommit under de låga broarna), glass i Nyhavn och flanering på Ströget, fika hos Flickorna på skäret (deras sajt finns här), konst och hantverk på fina Heagård

+ en hel del annat. Är det så konstigt att man blir trött av att ha semester? Resan kanske slutade här... hihi. Nej, det gjorde den inte.

Fördomar om finländare

Haydee har skrivit ett mycket intressant inlägg om svenska fördomar om finländare. Jag har använt några av hennes rubriker eftersom hon fick med de vanligaste förutfattade meningarna. Det blir lätt generaliseringar när man skriver en sån här text och detta bör inte tas bokstavligt. Vore förstås roligt att veta vad svenskar har för bild av de finska fördomarna. Jag kan gissa mig till en del.

Svenskar VET att alla finländare svär mycket
Jag är inte speciellt fin i kanten, men jag tycker riktigt illa om att många, så fort de hör att jag har finska rötter eller när Finland kommer på tal av någon annan anledning, ska demonstrera sina kunskaper i mitt modersmål genom att vräka ur sig de värsta svordomarna. Jag svär sällan på finska och för mig är de här orden väldigt starka. Det är mycket lättare för mig att svära på svenska (även om jag inte gör det speciellt mycket), dels för att svenska svordomar inte samma negativa laddning för mig och dels också för att min bild är att man använder ”lättare svordomar” mer flitigt i Sverige. Det beror säkerligen mest på hur man är uppfostrad och vilka man umgås med. Minns bara att om mamma svor – och det hände verkligen inte ofta! - då visste jag att det var bäst att hålla tyst. Då var det allvar. Summa summarum: svenskar kanske tror att de svär mindre, men det stämmer inte.

Svenskar VET att alla finländare dricker mycket sprit.
Enligt statistik på alkoholvanor i olika delar av världen (det var för ett par år sedan jag läste om detta och minns tyvärr inte vilken organisation det var som publicerade uppgifterna) och där kom det fram att finländare dricker något mer än svenskar. Skillnaden i mängden ren alkohol var inte så stor, men däremot i VAD man dricker. I Sverige konsumerar man mer vin och s.k. finare spritsorter som t.ex. konjak, medan försäljningen av starksprit är högre i Finland. Man ska inte glömma bort att hembränningen inte är med i statistiken.

Svenskar VET att alla finländare bär med sig en kniv.
Det här är mest en gammal skröna. Att bära kniv är förbjudet på allmän plats i Finland och inte speciellt vanligt, antagligen inte vanligare än i Sverige.

Det kom också fram i kommentarerna hos Haydee att finska män har större behov att hävda sig och visa att de är ”riktiga karlar”. Man brukar säga att finska män har sämre självkänsla, men jag är inte så säker på att det stämmer. Tror snarare att det tar sig olika uttryck. En svensk man kanske behåller osäkerhetskänslan för sig själv (och skryter om hur bra han är i jämförelse med andra) medan en finsk man mäter sitt värde genom att… kommer inte på nåt bra exempel, men säg t.ex. genom att sitta längst tid i bastun eller genom att kasta spjut längst.

Svenskar VET att alla finländare alltid går runt i mjukisbyxor.
Det här har jag inte hört förr. Jag tror att det är större skillnad på klädstil mellan stad och land än mellan Sverige och Finland. Träningsoverall och vita strumpor som uniform överallt har nog varit ett känt fenomen i båda länderna… men det håller på att dö ut, hoppas jag. Nu har vi fått Foppa-tofflorna istället. Det finns säkert en stor marknad för dem i Finland.

Svenskar VET att alla finländare älskar att bada bastu.
Precis som Haydee är jag inte speciellt förtjust i att basta, kanske avvand efter många år i Sverige, men på den punkten är vi främmande fåglar. Vad jag vet är de flesta finländare tokiga i att bada bastu.

Svenskar VET att alla finländare talar engelska som Mika Häkkinen.
Ja, det ligger en del i det eftersom den finska brytningen är inte helt lätt att jobba bort, men det finns massor av finska ungdomar som är duktiga på språk och talar fin engelska. De yngre har inte heller Jante hängande över axeln… som viskar i örat att engelskan ska vara perfekt innan man kan öppna munnen. Det är rätt skönt. Jag tycker också att många svenskar har en övertro på sin och sina landsmäns engelskakunskaper. Det är trots allt en ganska liten del av folket som kan föra en mer avancerad diskussion på engelska, men säger man en sak tillräckligt många gånger blir den nästan sann...

Kan också tillägga att svenskan inte är så hatad som man kan tro när man hör folk här i Sverige. Finländare behärskar i regel engelskan bättre, men du blir inte påhoppad om du talar svenska i Finland. Men vill du bli förstådd? OK, då är det oftast engelska som gäller.

Svenskar VET att alla finländare är tystlåtna.
Njaa, det finns många tystlåtna finländare, men det finns många pratkvarnar också. Precis som Haydee skrev anses det inte fint i Finland att prata för mycket. En finne talar när han har något att säga och har svårt för det där med ”small talk”, är ärlig och rak, för rak ibland och kan uppfattas som ohyfsad.

Det finns en rolig om den finska mentaliteten, skriven av Jorma Etto. Fördomar? Jag vet inte.

Suomalainen on sellainen, joka vastaa kun ei kysytä,
kysyy kun ei vastata, ei vastaa kun kysytään,
sellainen, joka eksyy tieltä, huutaa rannalla
ja vastarannalla huutaa toinen samanlainen:
metsä raikuu, kaikuu, hongat humajavat.
Tuolta tulee suomalainen ja ähkyy, on tässä ja ähkyy,
tuonne menee ja ähkyy, on kuin löylyssä ja ähkyy
kun toinen heittää kiukaalle vettä.
Sellaisella suomalaisella on aina kaveri,
koskaan se ei ole yksin, ja se kaveri on suomalainen.
Eikä suomalaista erota suomalaisesta mikään,
ei mikään paitsi kuolema ja poliisi.

5 juli 2007

Det finns minst tre goda skäl

till varför man ska åka till Göteborg i sommar. Det tyngsta är förstås att Manu Chao är i stan, på Way Out West närmare bestämt. Jag skulle kunna släppa allt och ta tåget den 10/8, men misstänker att det inte blir så. Det andra är sälungarna i Slottskogens säldamm och det tredje är för att det är en så himla mysig stad.

6 juni 2007

Hur lagom svensk är du?

Så här på nationaldagen passer det bra att ta reda på om du verkligen är så svensk som du tror. Jag fick lite högre procentsats än jag hade väntat mig = 68%.

Här hittar du testet som jag snodde hos Sassa.

Grattis Sverige!

Jag är ledsen att jag inte är så bra på att komma ihåg din högtidsdag, men det är inte illa ment på något sätt. Vi har trots allt kommit rätt bra överens även om jag var nästan vuxen när jag blev ditt bonusbarn. Hursomhelst, idag vill jag utbringa ett fyrfaldigt leve för Dig, min plastmamma och moder Svea:

Du leve Hurraa, hurraa, hurraa, hurraa!