Läste Ditt tidigare inlägg som var från en tid då jag inte kände" Dej:) Tråkigt det som hände med Dina inköpta souvenirer och allt annat som ryggsäcken innehöll. Kul att läsa om det Du skrev om då, vad figurena tillerkades av och att det tillverkades i så vitt skilda slag. Verkligen ett färggrannt inlägg, och tittar man på bilden ordentligt så förstår man hur svårt det måste vara att tillverka den, väldigt fint hantverk!!
Annette: Jag blev riktigt nostalgisk när jag hittade inlägget. Det är nämligen ganska exakt för 5 år sedan jag var i Mexiko för första gången. Fast det första jag reagerade på var fotot. Inte för att mina bilder är så genomtänkta alla gånger men där verkar jag inte ha tänkt alls, bara tryckt på knappen, haha.
Det är inte ofta jag blir ledsen över saker jag blir av med men den gången var det tufft eftersom det var kära minnen som inte gick att ersätta. Vi besökte t.ex. ett hantverkskollektiv (jag tror jag har nån bild därifrån) där jag köpte en liten kruka. Jag blir fortfarande arg när jag tänker på det. Det hände mycket på den resan... men ändå vill jag inte ha den ogjord. :) Jag köpte förresten några saker i vulkaniskt glas när jag var i Mérida men de var inte alls lika fina som Pakal-huvudet som blev stulet. Inte lika dyra heller för jag ville inte vara med om det en gång till.
Hittade också tillbaka till ditt gamla inlägg som jag nog måste ha slarvat över eller varit för upptagen för att läsa ordentligt, för jag minns din förra Mexicoresa och en del av det du råkade ut för. Och så såg jag att Nadia kommenterat och undrar vart hon tog vägen. Vet du något?
Han ser verkligen skräckinjagande ut med alla sina vassa piggar, klor och tänder...Trots alla sina glada färger. Vad skönt...det går att kommentera som vanligt här nu :D
Susanne: Nadia slutade blogga när hon flyttade till Chile men jag vet inte om flytten var tillfällig eller för gott. Hon har kommenterat hos mig då och då men det är länge sedan sist. Vore jättekul att få ett livstecken från henne!
Ninni: Det röda ögat är nästan värst... och de vassa tänderna. Vad skönt att det har slutat strula. Hur bar du dig åt?!
Oj den var verkligen färggrann. Tänk vilket jobb att tillverka och måla en sådan. :)
SvaraRaderaLäste Ditt tidigare inlägg som var från en tid då jag inte kände" Dej:)
SvaraRaderaTråkigt det som hände med Dina inköpta souvenirer och allt annat som ryggsäcken innehöll.
Kul att läsa om det Du skrev om då, vad figurena tillerkades av och att det tillverkades i så vitt skilda slag.
Verkligen ett färggrannt inlägg, och tittar man på bilden ordentligt så förstår man hur svårt det måste vara att tillverka den, väldigt fint hantverk!!
annette
Gillar!!!
SvaraRaderaBenita: Ett riktigt pillerjobb!
SvaraRaderaAnnette: Jag blev riktigt nostalgisk när jag hittade inlägget. Det är nämligen ganska exakt för 5 år sedan jag var i Mexiko för första gången. Fast det första jag reagerade på var fotot. Inte för att mina bilder är så genomtänkta alla gånger men där verkar jag inte ha tänkt alls, bara tryckt på knappen, haha.
Det är inte ofta jag blir ledsen över saker jag blir av med men den gången var det tufft eftersom det var kära minnen som inte gick att ersätta. Vi besökte t.ex. ett hantverkskollektiv (jag tror jag har nån bild därifrån) där jag köpte en liten kruka. Jag blir fortfarande arg när jag tänker på det. Det hände mycket på den resan... men ändå vill jag inte ha den ogjord. :) Jag köpte förresten några saker i vulkaniskt glas när jag var i Mérida men de var inte alls lika fina som Pakal-huvudet som blev stulet. Inte lika dyra heller för jag ville inte vara med om det en gång till.
Huva! Läskig! Men hade den varit rosa också vet jag inte hur jag skulle ha reagerat.
SvaraRaderaVilket jobb att färdigställa en sådan där.
Härligt färgrann! Det förra inlägget hade också passat i temat. Färgrannt där också.
SvaraRaderaVilken häftig drake och verkligen färggrann!
SvaraRaderaHittade också tillbaka till ditt gamla inlägg som jag nog måste ha slarvat över eller varit för upptagen för att läsa ordentligt, för jag minns din förra Mexicoresa och en del av det du råkade ut för. Och så såg jag att Nadia kommenterat och undrar vart hon tog vägen. Vet du något?
SvaraRaderaNär det gäller färggrannhet är det svårt att slå Mexico!
SvaraRaderaJösses vilken fräsig och färgrik fågel, den gillas !
SvaraRaderaHan ser verkligen skräckinjagande ut med alla sina vassa piggar, klor och tänder...Trots alla sina glada färger.
SvaraRaderaVad skönt...det går att kommentera som vanligt här nu :D
Susanne: Nadia slutade blogga när hon flyttade till Chile men jag vet inte om flytten var tillfällig eller för gott. Hon har kommenterat hos mig då och då men det är länge sedan sist. Vore jättekul att få ett livstecken från henne!
SvaraRaderaNinni: Det röda ögat är nästan värst... och de vassa tänderna. Vad skönt att det har slutat strula. Hur bar du dig åt?!