23 november 2014

Skyltsöndag - slut i rutan


Ibland vill man lyfta på locket och slänga i eländet... som Sverker. Idag är en sån dag, nr 3484 i ordningen sedan starten den 11 maj 2005. Jag tar alltså ner skylten nu. Varför då? Jo, för att jag har mött saker och personer som kastar en mörk skugga över mitt bloggeri. Det vill jag inte ha i mitt liv. Mer än så finns det inte att säga om det. Allt gott. Må solen skina på er väg!

67 kommentarer:

  1. Vet inte vad som hänt och jag tänker inte fråga, men tycker att det hela är mycket tråkigt. Du är ju en solstråle, en ljuspunkt, en i gänget - du är någon som jag och alla andra kommer att sakna. Hoppas du kommer tillbaka, om inte så önskar jag dig all lycka och hoppas att du kikar in hos oss andra ibland och lämnar ett avtryck, det blir så tomt annars :-( Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Hanna, för dina snälla ord! Jag kommer att tjuvkika, det kan jag inte låta bli! ;) Kanske blir det en kommentar också. :)

      Radera
  2. Men så tråkigt Pumita! Nu blir jag helt bestört, lägger du ner din blogg! Förstår att du har goda skäl för ditt beslut men hoppas du kommer tillbaka när det hela har lagt sig!
    Ha det bra! Jag kommer att sakna dig! Mycket!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dina ord värmer, Violen, det ska du veta!

      Radera
  3. Budskapet på min skylt tog jag personligt ...
    http://klimakteriehaxan.blogspot.se/2014/11/skyltsondag-igen-slutgiltigt.html

    SvaraRadera
  4. PS jag tycker den som valde att måla ett Windows-window på sin vägg var rätt fyndig!

    SvaraRadera
  5. Men jösses Pumita först nu inser jag vad du skriver! Du tänker lägga av! Så himla tråkigt!!!! Är det oåterkalleligt? Jag och många med mej kommer att sakna dej!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp, så är det. PUMITA finns inte längre.... eller jag plockar inte bort bloggen, den får ligga kvar. Jag kommer också att sakna er!

      Radera
  6. Men FY vad tråkigt att höra! Jag önskar dig självklart allt gott med, och hoppas att du hör av dig med en hint ifall du dyker upp någon annanstans. Vilket att jag innerligt hoppas att du gör.

    Jättestor KRAAAAM till dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. I dagsläget finns inga planer men skulle jag ändra mig så... vilket jag inte tror. Du hör själv. ;) Un abrazo!

      Radera
  7. Må den skina på din väg också. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi kanske hamnar på samma spår en dag utan att vi vet vart vi är på väg. Det vore väl spännande! ;)

      Radera
  8. Pumita! Ta inte ner skylten! Du behöver inte säga vad det är, men du ska veta att jag tänker på dig och tycker detta är synd. Massa tankar till dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. I min kommentar nedan har jag försökt mig på en förklaring utan att bli alltför konkret. Lite fegt kanske, men känns bäst så. Risken för att det blir fel annars är för stor. Allt gott!

      Radera
  9. Vad tråkigt att något sådant sker. Menar du att du helt slutar blogga eller är det bara skyltsöndag du slutar med? Hoppas verkligen att du kommer tillbaka någon gång. Jag fortsätter i alla fall att skylta på söndagar de gånger jag har tid och lust. :) Ha det bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad roligt att du fortsätter att skylta! You go girl! Precis vad jag vill höra. :) Då kan du vara säker på att jag tjuvkikar hos dig då och då. ;) Ha det så bra du med!

      Radera
  10. Tunna :) Sverker :) Tog hela da'n - men nu trillade tjugofemöringen ner.
    Fortfarande inte roligt att du vill lägga ner.
    Ska sluta tjata nu ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visste väl att du är en smart kvinna! ;)

      Radera
  11. Vilken läcker väggmålning med milda varma färger och.. Vaa... ?? Vadå ta ner Skylten... ??
    Ingen skugga må falla över Pumitas bloggeri !! Tror vi är betydligt fler personer här på bloggeriet som vill låta solen skina på dig än de antal okända som kastar mörka skuggor. Kom igen Pumita !! Du skojar hoppas jag.
    Hoppa nu upp ur den där svarta tunnan du har på bilden och ge iallafall ett litet livstecken. Så vi andra kan känna oss lugna. Annars hotar jag med att sluta skylta :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, Anita, jag skojar inte. Skulle aldrig säga att jag lägger ner om jag inte menade det. :) Läget är inte såå förtvivlat som det kan vara inne i en svart soptunna. Inte för att jag varit i en men det är vad jag tror. Jag har slutat förbanna mörkret och tänt en lampa.

      Du kan inte sluta skylta, Benita ska också fortsätta! ;)
      Ha det bäst Anita och "keep up the good work" med din härliga Malta-blogg!

      Radera
  12. Tack för alla kommentarer! Ligger nedbäddad, med dunderförkylning och feber. Återkommer när frisk. Kram, Pumita

    SvaraRadera
    Svar
    1. Krya på dig! Hoppas du är snart frisk igen ... å ditt gamla jag;-)

      Radera
    2. Mitt gamla jag? Det är jag, vare sig jag vill eller inte. Visserligen har jag försökt bli 25 igen... men det misslyckas... hela tiden! ;)

      Radera
  13. Ajdå... Krya på dig!
    Kram

    SvaraRadera
  14. Nej inte det också. Ibland blir det bara för mycket. Krya krya!

    SvaraRadera
  15. Krya på dig! Alla tankar till dig!

    SvaraRadera
  16. Du har väll koll på Helena och Fototriss!!!? Hon verkar "hedra" di och Skyltsöndag med trissen den här helgen. Temat är nämligen "Skyltar". Himla kul i så fall. Eller så läser jag in för mycket - igen;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Heh, det vore kul förstås... men skulle inte tro det. ;) Helena har haft det temat förr, ett roligt tema om du frågar mig. :)

      Radera
  17. Tack än en gång för era kommentarer! Det har kommit några som uttryckligen är bara till för mig, andra som jag är osäker på hur skrivaren tänkt (publiceras eller inte) och så resten som jag har bedömt är till för att publiceras. Det är inte helt lätt men jag väljer att publicera dem som är utan gissningar/spekulationer om varför jag har tagit beslutet att lägga ner bloggen. Det är viktigast för mig att få fram varför jag gör det, inte vad andra tror ligger bakom beslutet.

    Det handlar inte om att lägga sig, om vem som vinner eller förlorar osv. utan det handlar om i vilka sammanhang jag vill att PUMITA (och jag med den) ska figurera, vilka värderingar och åsikter jag ska förknippas med. Internet har en stor genomslagskraft och en snöflinga kan växa till en hel lavin utan att du kan göra något åt det. De som känner mig (inklusive jag själv) kan bara rycka på axlarna eftersom vi vet vilken sorts person jag är. Halvbekanta och okända däremot kan genom ett par knapptryckningar till andra bloggar och Facebook få sig en helt förvrängd bild av min person. Därför är jag glad idag att jag har varit hyfsat anonym på bloggen.

    Aldrig är ett ord man ska använda försiktigt och därför säger jag bara: det är otänkbart idag att jag ska blogga igen och PUMITA är definitivt död. Tack för de här åren! Det har varit superroligt. Allt gott och lev väl!

    SvaraRadera
  18. För mig är inte Pumita död. Det låter alldeles för dramatiskt. Hos mig kommer du iallafall alltid finnas kvar när det gäller människor jag "känner"i den här något anonyma bloggvärlden. Min bild av dig är en smart, pigg och framåt tjej med båda fötterna på jorden. Svårt att bara glömma och gå vidare. Sköt om dig Pumita !! Kanske dyker du upp igen trots allt men under annat namn ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så svårt det är med kommunikation när man inte sitter mellan fyra ögon! :) Jag menade inte att vara dramatisk, det var bara ett kort (och torrt?) konstaterande, down to earth som jag är... ett annat sätt att säga att bloggen är nerlagd.

      Vem har sagt ngt om att glömma?! ;) Det kommer jag inte att göra. De här åren sopar man inte bort bara så där. Jag kommer att bära med mig alla er och det vill jag gärna göra. Det jag inte ser fram emot lika mycket är att när jag knäpper kort kommer jag att tänka: "Vad kul det ska bli att visa den här skylten på söndag!", eller "Hur ska jag förklara detta Veckans fönster?!"... och sedan komma på: "Just det, jag bloggar ju inte längre." Sköt om dig du med! Vi överlever. Det är jag säker på. :)

      Radera
  19. Kul att få ett livstecken- och du får gärna göra slag i saken och slänga iväg ett mail!!! Krya på dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, en gör så gott en kan. Just nu leder livet med 1-0 så det finns hopp. ;)

      Radera
  20. Hej! Jag har aldrig varit inne på din blogg, utan "bara" sett ditt namn hos BP. Och så läser jag detta.
    Jag känner till bloggvärlden, jag har varit med i hetluften sedan 2006 på Expressen, Blogspot sedan 2011. Det är oviktigt, men jag noterar att du började före mig. Det är lång tid.
    Ha det så bra, du hittar säkert på något kul. Kram, Gerd ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din hälsning, Gerd! Ja, nio år är en lång tid... det skulle ha blivit 10 år i maj. :) Men precis som du skriver, det finns så mycket annat roligt här i världen. Hur ska jag kunna välja? ;) Ha det gott!

      Radera
  21. Eftersom jag fortfarande är ett tekniskt ljushuvud klarar jag inte att kommentera på din blogg via mobilen. Dessutom ville jag inget särskilt. Bara titta till dig lite och se om du kryat :) Ser att du tassar vidare, det gör du förstås rätt i. Men jag, och många andra, ska sakna dig, dina spännande foton lite var stans ifrån och dina kuliga kommentarer. Lev väl Pumita, solen skiner på din väg :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan inte vara expert på allt, det vet du väl. :)
      Ja, jag har kryat iaf delvis. Untkraut vergeht nicht, så är det ju. ;D
      Japp, jag har tassat vidare, bäst så, dock inte till ngn ny blogg... otänkbart just nu men man ska aldrig säga aldrig... med en suck av saknad men många härliga bloggminnen! Ta väl hand om dig!

      Radera
  22. Tycker det är helt suveränt vilken respons du får för ditt bloggande. Vad jag vill säga är att du är värd varenda ord alla skriver här. Har även hos mig "inkasserat" några fina kommentarer om dig! Det gör mig glad och samtidigt väldigt ledsen med tanke på "bakgrunden".
    Gärdsmygen och jag har ju kontakt och har mejlat till varandra och "beklagat sorgen" att du lägger ner.

    Skulle gärna vilja svära nu, men det får man visst inte - varken i bloggar eller kommentarer;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är bra att du påpekar det, BP! Jag är väl medveten om att jag har blivit alldeles bortskämd med omtänksamma och smarta bloggläsare. Inte så att jag inte uppskattar all positiv feedback jag fått, tvärtom, har på nåt sätt bara glömt att säga det. Fel av mig!

      P.S. När har det hindrat dig att man inte FÅR göra en viss sak?! Och dessutom, hos PUMITA har det alltid varit högt i tak. Svär på bäst du vill! Det händer att jag gör det också. ;)

      Radera
  23. MEN vad trist!!!! Jag som har börjat spara massor av snöbilder endast för dig. Kanske kan jag skicka dom på ett USB.
    Allvarligt talat så kan jag inte förstå att det finns folk som vill såra andra genom dumma kommentarer.
    Själv står jag i valet och kvalet att lägga ner med. Inte pga elaka kommentarer mest att det inte ger mig så mycket. Känns som de bloggare jag har uppskattat mest är på G och tröttna.
    I vilket fall som helst kommer bloggen bli ngt annat.
    Kram på dig!!!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, så omtänksamt av dig, Rajson! ;) Men jag är rätt så nöjd efter julledigheten i Finland, det var riktig vinter med gott om snö och minusgrader. Har tjuvkikat på din nya fina blogg, ser riktigt bra ut! Lycka till med den och allt annat gott! Stor kram till dig!

      Radera
  24. Jag tycker du kunde dra igång din skyltsöndag igen! Kramkram, Gerd

    SvaraRadera
    Svar
    1. Njae, det blir inget av med det. Det är färdigbloggat nu. :)

      Radera
  25. Hej Pumita,
    vill bara säga att jag tycker det är väldigt tråkigt att din blogg inte kommer att uppdateras mer. Jag har följt dig länge, och uppskattat att komma hit och läsa dina underfundiga rader och se dina bilder. Kommer att sakna det, men hoppas du inte tar bort din blogg, så jag kan komma tillbaka och läsa här ibland ändå, det finns ju mycket att läsa här efter flera års bloggande. Du var en av de första bloggar jag började läsa, och följa, och en av dem som inspirerade mig till att också börja blogga. Våra bloggar ( och även vi som personer kanske ?) är väl ganska olika, men det är ju olikheter som är inspirerande.
    Nu vill jag önska dej en fin och härlig jul, lev väl och må gott! Kram från Ninnie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket för dina fina ord, Ninnie! Jag har också haft mycket glädje av att besöka din blogg. Visst, vi är ganska olika men vi har en del gemensamt också... tänker mest på film- och bokintresset. Så det ska jag försöka ha lite koll på, både hos dig och Malin. :) Allt gott till dig! Kram, Johanna

      Radera
  26. Tråkigt att läsa och så borde det inte vara. Hoppas dessa personer ber om ursäkt.
    Vilket fall som helst så önskar jag dej allt gott och kanske du kommer tillbaka
    Jag har varit inne här då och då och du har en trevlig blogg.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Var sak har sin tid, jag har lämnat bloggeriet bakom mig. Lev väl och happy travelling! :)

      Radera
  27. Har ju ingen mejladress till dig, så jag får väl ta den här "livslinan". 1 000 tack för din "välsignelse". Å om du vill hemsöka mig - be my guest. Du är alltid välkommen! Å spamma får du också gärna göra - det höjer kommentarsfrekvensen;-)

    Om jag är en anarkist vet jag inte, men jag har en viss inställning till "rättvisa", eller kallar det vad du vill. Så nu kör jag med din ande vilandes över mitt huvud;-)

    Skrik till när jag gör nå't som inte du skulle göra;-)

    Kram tjejen. Som sagt - dig hade jag gärna velat träffa irl. Tror vi hade kommit väldigt bra överens, även om det kanske hade hettat till då och då. Tror nämligen att vi är ganska lika på många sätt...

    SvaraRadera
  28. jag började blogga 2008 för att ha ngt annat i tankarna än min cancerdiagnos. Men som sagt var sak har sin tid och på sista tiden har bloggandet blivit mer sporadiskt. Men det är mitt eget beslut och inte beroende på andras påhopp. Kram

    SvaraRadera

  29. Har inte varit inne här tidigare, men Ama har länkat till dig och då gick jag in. Skall du lägga ner dina fina blogg? Du verkar ju jättepopulär.... Trist men jag ger dig en kram ♥

    SvaraRadera
  30. Har knappast följt din blogg men väldigt tråkigt att höra.

    SvaraRadera
  31. Usch så tråkigt att höra :-( Finns nättroll av alla de slag.
    Har hört mycket gott om dig via Konst eller Konstigts blogg.
    Tråkigt om du slutar för gott.
    Kämpekram.

    SvaraRadera
  32. Glad Påsk, Johanna :)
    *dansar en glad-dans för du skrev en rad*

    SvaraRadera
  33. Pumita som pseudonym är borta, jag vet, men människan bakom finns kvar. Du kan väl komma tillbaka i en annan skepnad under ny signatur ! Tror Susanne slutade med "Veckans fönster" i och med dig, Beate kämpar vidare med att hålla Skyltsöndag vid liv och jag saknar dina inlägg och underfundigheter. Kom igen..
    ...om inte så får du iallafall en styrkekram där du är, var än du är och vem du nu än är. Oavsett om du nu behöver någon kram eller ej :-) Må väl, take care och som sagt.. du ÄR saknad !!!

    SvaraRadera
  34. Nej men så trist. Jag har varit dåligt på bloggande över huvud taget men att ondgöra sig på ett sådant vis det är in ok. Tack för den tid du lagt ner på att hålla i trådarna till fotokedjan. Lycka till

    SvaraRadera
  35. Nu skuttade jag in här full av förhoppningar, men nej... Inget nytt inlägg...

    Hoppas du har det bra! :-)

    SvaraRadera
  36. Håller med AMA - tyvärr:-(
    Kommer du igen eller!? På något sätt känns det som "admitting defeat" å det förknippar jag då inte alls med dig. Hoppas faktiskt varje dag när jag tittar på blogglistan i min blogg att det inte står "8 månader" utan 30 minuter eller så.
    Vad gör du? Längtar du inte liiiiite tillbaka till bloggvärlden? Hoppas att du gör det!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad gulliga ni är! Om jag längtar... jo, men jag slår ifrån mig det så snart jag kan. ;) Nämen, du förstår säkert att det inte är så enkelt. Det finns fördelar och nackdelar med allt. Jag tycker om att blogga och allt som hör till, eller det mesta iaf, men nu vill jag prioritera andra saker. Jag väljer själv och det har ingenting med Defeat att göra. Ha det gott, vännen!

      P.S. Du får ärva Skyltsöndag, jag testamenterar "min bebis" till dig. ;)

      Radera
  37. Så kul att få en kommentar från dig!!! Saknar dig, bloggkompis! Så klart att jag har resor på gång. Du då?
    Ha det så gott!

    SvaraRadera
  38. Hej! Kikar in här emellanåt för precis som föregående kommentatorer hoppas jag på att du kommit tillbaka till den här världen...men nehej...
    Hoppas att du mår bra och har haft en härlig sommar! Nu är det höst, och det är ju härligt det med. Kram från Ninnie

    SvaraRadera
  39. Nu är det snart ett år sedan vi "sågs". Vill bara titta in och säga att jag saknar dig!

    SvaraRadera
  40. Tittar in och märker sorgset att du stängt. Jag höll själv upp rätt länge, men nu har jag börjat igen så smått. Får väl se vart det hela tar vägen.
    Saknar dina inlägg och kommentarer.

    SvaraRadera