Mina erfarenheter från arbetsförmedlingen är inte speciellt positiva och jag blev ordentligt irriterad, när jag läste Pernilla La Cortes artikel om att det ska vara kul och spännande att besöka arbetsförmedlingen. Spännande, javisst, det kan det vara! Garanterat en oförglömlig upplevelse! En arbetsförmedlare dansade som björnen Baloo bredvid printern när hon väntade på utskriften av den arbetssökandes handlingsplan, en annan satt och svor högt över en dator som hade hängt sig, en tredje skulle ut och röka med cigaretterna i högsta hugg... samtidigt som anhöriga och vänner till dem som besökte arbetsförmedlingen gick in och ut i kontorslandskapet (inga skärmar bara några bord och inte ens stolar överallt). För en person som är van vid lite mer privacy när ens privatliv avhandlas kan lätt känna sig illa till mods. Personalen var väldigt hurtig och försökte antagligen lätta upp stämningen, men det blev bara fel. Det gav ett mycket oseriöst intryck. Dessutom att grabba tag i en persons halsduk och ge en komplimang första gången du möter henne visar inget annat än brist på social kompetens. Möjligen kan man göra så under andra omständigheter, men inte på arbetsförmedlingen.
Är det så svårt att förstå att arbetssökande vill bli bemötta på ett värdigt sätt och inte bli behandlade som dagisbarn. Man brukar skämtsamt säga att barn uppfostras med hot och mutor, men här är det bara hot som gäller - hot om avstängning från a-kassan. Budskapet på första informationsmötet var tydligt: om du inte söker jobb, ringer vi a-kassan. Man utgår ifrån att ingen som sitter där är intresserad av att skaffa jobb utan vill bli försörjd av samhället. Pricken över i:et var det sista handläggaren sade leende innan mötet avslutades: "Glöm inte att meddela om ni får jobb. Då slipper ni oss, då slipper ni kontrollen". Jag undrar om det här är den allmänna synen på arbetslösa i Sverige idag. Jag vill inte tro det.
Arbetsförmedlingen anvisar lediga jobb till de arbetssökande brevledes. Den enda annonsen jag fick hemskickad (under 6 veckor) var ett 2 månaders vikariat som jag var överkvalificerad till. Detta trots att jag på rak arm kunde nämna minst fem fasta tjänster som motsvarade mina meriter och som fanns i Platsbanken (databas på AMS hemsida). What were they thinking? Tack och lov har jag hittills alltid lyckats skaffa jobb på egen hand.
Är det så svårt att förstå att arbetssökande vill bli bemötta på ett värdigt sätt och inte bli behandlade som dagisbarn. Man brukar skämtsamt säga att barn uppfostras med hot och mutor, men här är det bara hot som gäller - hot om avstängning från a-kassan. Budskapet på första informationsmötet var tydligt: om du inte söker jobb, ringer vi a-kassan. Man utgår ifrån att ingen som sitter där är intresserad av att skaffa jobb utan vill bli försörjd av samhället. Pricken över i:et var det sista handläggaren sade leende innan mötet avslutades: "Glöm inte att meddela om ni får jobb. Då slipper ni oss, då slipper ni kontrollen". Jag undrar om det här är den allmänna synen på arbetslösa i Sverige idag. Jag vill inte tro det.
Arbetsförmedlingen anvisar lediga jobb till de arbetssökande brevledes. Den enda annonsen jag fick hemskickad (under 6 veckor) var ett 2 månaders vikariat som jag var överkvalificerad till. Detta trots att jag på rak arm kunde nämna minst fem fasta tjänster som motsvarade mina meriter och som fanns i Platsbanken (databas på AMS hemsida). What were they thinking? Tack och lov har jag hittills alltid lyckats skaffa jobb på egen hand.
Fy fan, jag kan precis föreställa mig hur nedvärderande det måste ha varit...
SvaraRaderaDessutom verkar de faktiskt inte särskilt kompetenta på arbetsförmedlingen. Att de är inkompetente gör deras nedlåtande agerande än värre.
Jag har inte heller så bra erfarehet av Aretsförmedligen. Jag tyckte också att dom bara hotar om avstängd a-kassa och har en attityd som känns som om dom som kommer dit inte vill jobba. Dom aldra flesta människor vill hellre obba än gå på a-kassa eller meingslösa söka-jobb-kurser
SvaraRaderaNiklas: Som tur är så har jag rätt mycket skinn på näsan och tar inte åt mig så lätt. Kände mest frustration över att inte få ut det jag ville av besöket. Iofs, med rätt bemötande kanske det hade varit roligt att gå dit. Jag är lyckligt lottad eftersom jag inte har behövt vara arbetslös någon längre tid. Det skulle kanske kännas värre annars.
SvaraRaderaThérèse: Ja, det är ju viktigt att kurser och annat som af ordnar till de arbetssökande är meningsfulla (att man tar vara på individens resurser) och leder till ett jobb så småningom. Söker du extrajobb nu eller ska du bara plugga?
Jag måste jobba extra också. Så jag ska ringa runt och söka. Timvikarie inom nåt vore perfekt. Så skulle jag behöva flytta så jag får närmare till skola/jobb och barnens skola/dagis
SvaraRadera