Första gången jag hörde talas om stormen kring finsk lakrits, visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta, men nu börjar det få för stora proportioner! Det är ju bara en godisbit och ett varumärke som har funnits i 80 år. Ingen har reagerat på det tidigare. Men nu ska man vara så förbannat pk att man knyter knut på sig själv. Man diskuterar också om figuren är en pojke eller flicka. Har det någon betydelse i sammanhanget, typ om det är pojke så är det inte diskriminering men om det är en flicka så... Sluta upp med att ägna er åt petitesser! Det här är EU i ett nötskal! Jag hoppas att de tar upp förbudet att tala sitt modersmål i skolan i stället. Det är ett mycket mer angeläget tema.Ja, och för den som vill veta från säker källa (det handlar om min barndom): visst är det en pojke. Han heter ju Laku-Pekka. Och ett litet tips till den som inte vill ta ställning... gå över till annan lakrits istället. De är fyrkantiga och fina, i alla möjliga färger.
P.S. Är det någon som kommer ihåg de små tunna salmiakbitarna i en pytteliten papperspåse som man köpte på apoteket förr i tiden? Eller salmiakalfabetet?
Jag håller med, det där med lakrits börjar bli lite väl för stort!
SvaraRaderaMen ååh, nu började jag längta efter salmiak!!!
Vi hade ju en liknande diskussion här i Sverige om någon glass som plötsligt stämplades som rasistisk... det var också något lakritsartat och svart... man tager sig för pannan... och behöver banne mig en glass...
SvaraRaderaDet blir så tröttsamt! Att det ens ägnas tid och tidningsartiklar åt detta ... håller med dig. En petitess. Det finns annat som är lite viktigare :)
SvaraRaderaHaycee: Jag börjar också längta efter salmiak och Laku-Pekka, men i ärlighetens namn är jag ingen riktig godisråtta. Tycker att det är gott nån gång. Däremot har jag mycket svårare att motstå riktigt god choklad...
SvaraRaderaVargakvinnan: Vad finns det för rosa godis förutom polkagrisar? Trevlig helg på dig också!
Klimakteriehäxan: Ja, det var väl lakritspuck, det. Undrar om de säljs nu alls eller har de bara bytt namn.
Hursomhelst, en höna av en fjäder har det blivit.
Christina: Det är väl en sak om tidningarna ägnar sig åt detta... jag har inte så höga förväntningar numera... men EU! De resurserna kunde användas på ett bättre sätt.
Ja, EU har en tendens att ägna sig åt petitsser. För ganska många år sedan var det ju en stor diskussion om jordgubbar och hur stora de skulle vara för att vara jordgubbar. Eller hur det nu var. En petitess var det i vilket fall.
SvaraRaderaJordgubbarna hade jag redan glömt... ja, och vilken böj det skulle vara på bananerna.
SvaraRaderaKan inte lata bli att tycka att lakritsflickan faktiskt ar lite sot :)
SvaraRaderaJag tycker också att den är gullig. För mig är den så förknippad med min barndom också att den inte är "bara en logotype".
SvaraRadera