Spansk effektivitet

På min första resa till Granada i Spanien (år 2000) besökte jag förstås stadens stora sevärdhet Alhambra. Hade bokat biljett i förväg på internet och behövde inte alls stå länge i kö för att komma in. På den tiden kunde man boka antingen förmiddag eller eftermiddag och jag var där tidigt för att hinna undan innan folkmassorna vällde in. Nu har jag trasslat in mig i nånting annat än det jag skulle berättta... Alhambra är helt underbart och det tar några timmar att gå runt. I värmen blir man rätt trött så jag satte mig på en bänk för att vila en stund på Plaza de las Armas i Alcazaba. Plazan höll på att rustas upp, man grävde här och där och gjorde i ordning. Det var ett antal arbetare på plats. När jag satt där framför det låga staketet och iaktog hur arbetet framskred fick jag se en av männen gå fram till porten... mannen var inte speciellt lång, men staketet nådde honom upp till halva låret ungefär... ta fram en stor svart järnnyckel ur fickan, öppna den lilla porten, gå till andra sidan och låsa den lilla porten. Jag kunde inte hålla mig utan brast ut i skratt. Han tittade förvånat upp och såg ut att undra vad jag skrattade åt. På vägen ner mot stan på Paseo de los Tristes-gatan såg jag en liten nyckel i skyltfönstret hos en silversmed. Den nyckeln fick bli min nyckel till Alhambra. Jag kan inte tro annat än att den kan öppna alla portar.



Bilden ovanför texten är Pilar de Carlos V som ligger på vägen upp från Plaza Nueva till Alhambra. Den sattes upp i mitten av 1500-talet och symboliserar förnyelse och kristnande av Granada. Bilden nedanför texten är Alhambra, sedd från utsiktsplatsen Mirador San Nicolás som i sin tur syns i bilden nedan.