12 augusti 2007

Fördomar om finländare

Haydee har skrivit ett mycket intressant inlägg om svenska fördomar om finländare. Jag har använt några av hennes rubriker eftersom hon fick med de vanligaste förutfattade meningarna. Det blir lätt generaliseringar när man skriver en sån här text och detta bör inte tas bokstavligt. Vore förstås roligt att veta vad svenskar har för bild av de finska fördomarna. Jag kan gissa mig till en del.

Svenskar VET att alla finländare svär mycket
Jag är inte speciellt fin i kanten, men jag tycker riktigt illa om att många, så fort de hör att jag har finska rötter eller när Finland kommer på tal av någon annan anledning, ska demonstrera sina kunskaper i mitt modersmål genom att vräka ur sig de värsta svordomarna. Jag svär sällan på finska och för mig är de här orden väldigt starka. Det är mycket lättare för mig att svära på svenska (även om jag inte gör det speciellt mycket), dels för att svenska svordomar inte samma negativa laddning för mig och dels också för att min bild är att man använder ”lättare svordomar” mer flitigt i Sverige. Det beror säkerligen mest på hur man är uppfostrad och vilka man umgås med. Minns bara att om mamma svor – och det hände verkligen inte ofta! - då visste jag att det var bäst att hålla tyst. Då var det allvar. Summa summarum: svenskar kanske tror att de svär mindre, men det stämmer inte.

Svenskar VET att alla finländare dricker mycket sprit.
Enligt statistik på alkoholvanor i olika delar av världen (det var för ett par år sedan jag läste om detta och minns tyvärr inte vilken organisation det var som publicerade uppgifterna) och där kom det fram att finländare dricker något mer än svenskar. Skillnaden i mängden ren alkohol var inte så stor, men däremot i VAD man dricker. I Sverige konsumerar man mer vin och s.k. finare spritsorter som t.ex. konjak, medan försäljningen av starksprit är högre i Finland. Man ska inte glömma bort att hembränningen inte är med i statistiken.

Svenskar VET att alla finländare bär med sig en kniv.
Det här är mest en gammal skröna. Att bära kniv är förbjudet på allmän plats i Finland och inte speciellt vanligt, antagligen inte vanligare än i Sverige.

Det kom också fram i kommentarerna hos Haydee att finska män har större behov att hävda sig och visa att de är ”riktiga karlar”. Man brukar säga att finska män har sämre självkänsla, men jag är inte så säker på att det stämmer. Tror snarare att det tar sig olika uttryck. En svensk man kanske behåller osäkerhetskänslan för sig själv (och skryter om hur bra han är i jämförelse med andra) medan en finsk man mäter sitt värde genom att… kommer inte på nåt bra exempel, men säg t.ex. genom att sitta längst tid i bastun eller genom att kasta spjut längst.

Svenskar VET att alla finländare alltid går runt i mjukisbyxor.
Det här har jag inte hört förr. Jag tror att det är större skillnad på klädstil mellan stad och land än mellan Sverige och Finland. Träningsoverall och vita strumpor som uniform överallt har nog varit ett känt fenomen i båda länderna… men det håller på att dö ut, hoppas jag. Nu har vi fått Foppa-tofflorna istället. Det finns säkert en stor marknad för dem i Finland.

Svenskar VET att alla finländare älskar att bada bastu.
Precis som Haydee är jag inte speciellt förtjust i att basta, kanske avvand efter många år i Sverige, men på den punkten är vi främmande fåglar. Vad jag vet är de flesta finländare tokiga i att bada bastu.

Svenskar VET att alla finländare talar engelska som Mika Häkkinen.
Ja, det ligger en del i det eftersom den finska brytningen är inte helt lätt att jobba bort, men det finns massor av finska ungdomar som är duktiga på språk och talar fin engelska. De yngre har inte heller Jante hängande över axeln… som viskar i örat att engelskan ska vara perfekt innan man kan öppna munnen. Det är rätt skönt. Jag tycker också att många svenskar har en övertro på sin och sina landsmäns engelskakunskaper. Det är trots allt en ganska liten del av folket som kan föra en mer avancerad diskussion på engelska, men säger man en sak tillräckligt många gånger blir den nästan sann...

Kan också tillägga att svenskan inte är så hatad som man kan tro när man hör folk här i Sverige. Finländare behärskar i regel engelskan bättre, men du blir inte påhoppad om du talar svenska i Finland. Men vill du bli förstådd? OK, då är det oftast engelska som gäller.

Svenskar VET att alla finländare är tystlåtna.
Njaa, det finns många tystlåtna finländare, men det finns många pratkvarnar också. Precis som Haydee skrev anses det inte fint i Finland att prata för mycket. En finne talar när han har något att säga och har svårt för det där med ”small talk”, är ärlig och rak, för rak ibland och kan uppfattas som ohyfsad.

Det finns en rolig om den finska mentaliteten, skriven av Jorma Etto. Fördomar? Jag vet inte.

Suomalainen on sellainen, joka vastaa kun ei kysytä,
kysyy kun ei vastata, ei vastaa kun kysytään,
sellainen, joka eksyy tieltä, huutaa rannalla
ja vastarannalla huutaa toinen samanlainen:
metsä raikuu, kaikuu, hongat humajavat.
Tuolta tulee suomalainen ja ähkyy, on tässä ja ähkyy,
tuonne menee ja ähkyy, on kuin löylyssä ja ähkyy
kun toinen heittää kiukaalle vettä.
Sellaisella suomalaisella on aina kaveri,
koskaan se ei ole yksin, ja se kaveri on suomalainen.
Eikä suomalaista erota suomalaisesta mikään,
ei mikään paitsi kuolema ja poliisi.

12 kommentarer:

  1. Vad roligt att även du skrev ett inlägg om det här. :)

    SvaraRadera
  2. "Det är mycket lättare för mig att svära på svenska" - det där känns igen. På svenska svär jag i princip aldrig, för det känns... fel. Däremot har jag inte alls samma "känsla" för svordomar på tyska, eller för den delen på engelska. Inte för att jag svär speciellt mycket på tyska heller, men de svordomarna är (nästan) bara ord som alla andra.

    Och precis som jag skrev hos Haydee tror många svenskar att de pratar bättre engelska än de gör. Vissa tycks tro att de inte bryter de minsta, vilket faktiskt är ganska komiskt. Oftast är det faktiskt ganska lätt att höra på en svensk som pratar engelska att han eller hon kommer från just Sverige, för det hörs verkligen på intonationen. (Gäller verkligen undertecknad också, men numera vågar jag i alla fall prata engelska... det vågade jag inte för några år sedan).

    SvaraRadera
  3. Haydee: Kunde inte motstå frestelsen. ;)

    Elisabeth: Jag säger inte att jag aldrig svär, men är ganska sparsam med det. Det gäller att spara de värsta orden till välvalda tillfällen annars förlorar de sin styrka. ;D

    Det är inte så lätt att höra sin egen brytning, speciellt om man inte har "ett välutvecklat språköra". Jag vill gärna tala rent och tränar bort accent på olika språk, men å andra sidan bryr jag mig inte så mycket om hur andra talar. Bara jag förstår.

    SvaraRadera
  4. annemariekörling13 augusti, 2007

    Jag läste det där hos Haydee... och det är alltid viktigt att åskådliggöra fördomar...sätta ord på dem... vi dömer ofta före... trist... men då det gällde våra grannar tänkte jag BASTU... Anne-Marie

    SvaraRadera
  5. Vi ska vara tacksamma för att Finland krävde att svenska skulle bli officiellt språk i EU. Vi svenskar trodde att vi var så bra på engelska så att det inte behövdes, men det är stor skillnad på att göra sig förstådd som turist och att uppfatta alla kulturella nyanser i affärsbrev eller avtal.

    För övrigt svär nog även jag mer på andra språk än mitt modersmål. Spanska och finska ligger närmast till hands. En svordom man knappt begriper gör ju ingenting. Dessutom är utländska svordomar roligare än svenska.

    Vi är så tråkiga med alla religiösa svordomar. Hänsyftningar till mamma eller mormors olika kroppsöppningar i mer eller mindre fantasifulla varianter är i alla fall lite kreativa. Det gäller i alla fall de första hundra gångerna man hör dem, sedan går det inflation i dessa också och de låter lika tråkiga som svenska.

    Men när det gäller hockey så är finnarna sura tvära och ska ha stryk så fort tillfälle ges. Detsamma gäller finnkamperna. Det säger jag trots att jag har finskt blod i ådrorna och farfar höll på Finland ända in i döden.

    Språk är för övrigt ett helvete. Särskilt spanskan med sina subjuntivos.

    SvaraRadera
  6. annemariekörling: Det är viktigt att prata om fördomar, dra ut dem i dagsljus istället för att lägga locket på för då börjar det pysa och koka...

    Finland = bastu för många svenskar. Inget ont i det men ofta förvånas jag över hur lite folk vet om grannlandet i öster. De är inte ens intresserade.

    SvaraRadera
  7. kent flippu: Det är intressant hur olika man definierar att behärska ett språk ”bra”. För en del räcker det att kunna beställa en öl och be om notan på restaurang medan andra lägger ribban betydligt högre (som undertecknad som helst ska tala som en infödd… hhmm, en liten överdrift kanske… men ju mer jag kan desto roligare, och svårare, blir det). Språk ett helvete?! Det har jag ingen förståelse för, speciellt inte att spanskan skulle vara det. ;) Konjunktiven är svår, men jag har inte gett upp hoppet än.

    Visst, svordomar kan vara riktigt underhållande! Glömmer aldrig när jag för första gången läste en bok av Yashar Kemal, tror att det var Låt tistlarna brinna, och blev alldeles förfärad av de grymma svordomarna. Efter att ha vant mig vid det mustiga språket skrattade jag gott åt uppfinningsrikedomen i de olika uttrycken. Mammas kroppsöppningar har jag dock lite svårt för… att se humorn i, menar jag.

    När det gäller sport håller jag självklart på Finland, ränderna går aldrig ur (men jag är flexibel och håller på Sverige när Finland inte är med), och tror mig ha sett en och annan sur och tvär svensk när det går bra för Finland. ;)

    SvaraRadera
  8. Jag hade ingen aning om att det fanns en fördom som säger att finnar är tystlåtna...
    Men så har ju min finska släkt mål i munnen och är aldrig tysta!
    Inte ens min mamma som heter Hilja ;-)
    Jag har inte bara finskt blod,jag har svenskt/norrlands blod också.
    När smålänningar påpekar att jag inte är tyst av mig,FAST jag kommer från norrland,då säger jag att det är mitt "finnblod" som gör mig pratsam:-)
    (lite på allvar lite på skoj)

    SvaraRadera
  9. Vad intressant att man kan ha så olika bild! Jag är ju uppvuxen i Finland och då sa man (kan ha förändrats, det vet jag inte så mycket om) är att folk i Tavastland är lite sega (tysta vet jag inte om de är) och de som kommer från Karelen och Savolax är riktiga pratkvarnar.

    Men visst är bilden av en finländare att h@n är allvarsam, vemodig och fåordig. Tänk bara på Kaurismäki-filmerna. Sen att den inte alltid stämmer... det är en annan sak. Själv tillhör jag den tystare sorten, inte för att jag inte kan öppna munnen när det behövs, men är inte så mycket för "dösnack". :)

    SvaraRadera
  10. Ta detta med lite humor:
    Svär vi mycket (Ska ni säga)? Inte jag i alla fall. Men nog kan jag hålla med om det.
    Sprit? Nej, det håller jag inte heller med om. Inte alla. Nog för att de flesta som dör på sjön är män med alkohol i blodet och gylfen öppen.
    Mjukisbyxor? ja, men bara hemma (+ foppatofflor är bra. De flesta jag känner äger ett par)
    Bada bastu är inte roligt! Man kan ju inte andas! Men svensk bastu anses ju vara kall här så det är kanske något för mig.
    Finnar har lite svårt med engelskan men bara lika mycket som ni. jag kan INTE hålla med om att man måste prata engelska i för att bli förstådd! Jag kan typ säga "Moi! minä olen Ida. Kuka sinä olet" och nog får jag svensk betjäning för det! (Fördomarna stämmer bara in på Hesa-borna)Om ni far ti Vasa är allt på båda språken!
    Tystlåtna, nåja... Det sägs ju att man aldrig ska fråga en grupp finlandssvenskar "Har ni några frågor?" för man får inga frågor, men annars är vi nog ganska pratglada :) Ha det bra med era fördomar. Så tar vi hand om våra!
    Ps! Den vanligaste fördomen(om er). Ni tror att vi pratar som mumintroll och Mark Levengood. det är igen bara Hesa-bor :)

    SvaraRadera
  11. Hej Ida och tack för din kommentar! Det var ett bra tag sedan jag skrev inlägget (aug 07) så jag har inte så bra koll på hur jag tänkte då men de flesta rubrikerna är hur som helst hämtade från Haydees inlägg och texten under dem är mina kommentarer till fördomarna (som jag tror finns hos många svenskar).

    Jag vet inte hur noga du har läst min text men får uppfattningen att du tror att jag är svensk eller finlandssvensk... eftersom du skriver "NI si eller så" men jag är alltså född och uppvuxen i Finland (med finska som modersmål) och skriver inlägget från det svenska perspektivet - sett med mina sverigefinska ögon alltså.

    Just precis, jag har fullt upp med mina egna fördomar... behöver inte andras också. ;D Ha det!

    SvaraRadera
  12. Hej! Jag gillar Finland och finnar. Jag gillar rakheten och det kanske mer, "pang på". Gillar att finska män gillar mig ;) men det gör även kvinnorna. Ska man generalisera så är svensken och finnen väldigt olika, med tanke på närhet. Svensken, dansken och norrmannen är nog mer lika (låter som en början på en dålig Norge historia ;) ). Men olika är skoj och spännande. Säger Lotta som åker på kryssning till Helsingfors om några veckor :).

    SvaraRadera