Jag omringas av totalt mörker. Sakta går solen upp från Stilla havet i fjärran bakom Ahu Tongariki och sprider sina första strålar över den lilla ön. Mäktig känsla, oförglömlig, en av mina bästa stunder här på jorden! Bilden är från DN.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
WOOOOOOW... Jag trodde först att det var din egen bild! Men jag tror dig, det måste ha varit supermäktigt! /sobri
SvaraRaderaMäktigt!
SvaraRaderaFantastiskt! Nog skulle jag kunna lägga en väl vald flygresa för att få uppleva något sådant!
SvaraRaderaJag "sov" fortfarande när vi åkte iväg för att beskåda detta mirakel (gick upp kvart över fyra eller nåt) och jag fick inte med mig kameran för den låg i fel ryggsäck. Det var tråkigt men jag har bilderna kvar på näthinnan och känslan kommer aldrig att försvinna. Det var precis så här fint! Och så har jag bilder från solnedgången istället. Inte från Ahu Tongariki men från ett annat ställe.
SvaraRaderaSkönt att höra, Monica! :)
Vilken stämning du förmedlar! Det riktigt ryser!
SvaraRaderaDet var meningen. ;)
SvaraRaderaDen där Påskönresan kommer du att kunna leva länge på. Den verkar ha suttit helt rätt.
SvaraRaderaOch nu kan jag med stolthet säga, "Jag har en bloggkompis som har varit på Påskön! Det ni!" Det kunde jag inte säga förut. Bara en sån sak.
Åhhh jag vill också dit och uppleva. Låter och ser mäktigt vackert ut.
SvaraRaderaDELLA: Jag är verkligen tacksam över att jag har fått göra den resan. Det konstiga är egentligen - som jag har fattat först efteråt - att jag inte hade en aning om hur stort intryck den skulle göra på mig.
SvaraRaderaJag har avundsjukt berättat (för såna som förstår sig på resandets magi, det gör ju inte alla) att jag har en bloggkompis som ska till Petra. Gissa om det suckas då! :)
KARIN: Du kanske kan starta eget på Påskön. Fast iofs de har inte så stor marknad för stickat... men du får hitta på nåt annat! =)
Ack. Jag säger bara det. Ack om jag hade varit där.
SvaraRaderaJavisst är det mäktigt. Fint att du förmedlar känslan vidare!
SvaraRaderaSå läckert! Förstår att det är ett oförglömligt minne.
SvaraRadera