Dödstrött efter väckning i ottan (= mycket kort nattsömn) och en flygresa med ordentlig försening satte jag mig i baksätet på en taxi.
Mannen bakom ratten: Boa noite!
Jag: Boa noite!
Mannen bakom ratten: Aonde auau eueu ouou?
Min hjärna: Hm, nu vill han säkert veta vart du ska. Vad hette det där stället nu igen...
Jag, lättad för att jag slapp ta fram fusklappen: Albergaria Senhora do Monte, por favor!
Mannen bakom ratten: De acordo, ouou auau eueu.
Lång tysstnad.
Min hjärna: Zzzzz. OK, nu borde du kanske säga nåt.
Jag: Desculpe mas não falo português (som jag tränade på denna mening hemma!)... pero español, sí! klämde jag till på slutet för att inte verka helt omöjlig att kommunicera med (värsta olyckan som drabbar en sydeuropé antar jag). Och så undrade jag om det var OK att prata spanska i Portugal för jag hade hört att folk hellre pratar engelska.
Mannen bakom ratten, märkbart lättad: Inga problem, vi har inte varit i krig på 200 år! Jag kan lite spanska för att jag har haft en spansk fästmö. Hon hette María och kom från Sevilla. Vi var ihop i 7 år och hon... (det var som att öppna en kran!).
Och så var vi igång, han med sin spantugisiska och jag med min något rostiga spanska. Innan vi var framme vid hotellet hann vi avhandla allt mellan språkförbristningar och stora jordbävningen som ödelade hela staden 1755. Tröttheten var som bortblåst. Att vakna till den här utsikten kändes inte heller så dumt!
Mannen bakom ratten: Boa noite!
Jag: Boa noite!
Mannen bakom ratten: Aonde auau eueu ouou?
Min hjärna: Hm, nu vill han säkert veta vart du ska. Vad hette det där stället nu igen...
Jag, lättad för att jag slapp ta fram fusklappen: Albergaria Senhora do Monte, por favor!
Mannen bakom ratten: De acordo, ouou auau eueu.
Lång tysstnad.
Min hjärna: Zzzzz. OK, nu borde du kanske säga nåt.
Jag: Desculpe mas não falo português (som jag tränade på denna mening hemma!)... pero español, sí! klämde jag till på slutet för att inte verka helt omöjlig att kommunicera med (värsta olyckan som drabbar en sydeuropé antar jag). Och så undrade jag om det var OK att prata spanska i Portugal för jag hade hört att folk hellre pratar engelska.
Mannen bakom ratten, märkbart lättad: Inga problem, vi har inte varit i krig på 200 år! Jag kan lite spanska för att jag har haft en spansk fästmö. Hon hette María och kom från Sevilla. Vi var ihop i 7 år och hon... (det var som att öppna en kran!).
Och så var vi igång, han med sin spantugisiska och jag med min något rostiga spanska. Innan vi var framme vid hotellet hann vi avhandla allt mellan språkförbristningar och stora jordbävningen som ödelade hela staden 1755. Tröttheten var som bortblåst. Att vakna till den här utsikten kändes inte heller så dumt!
Åh, men är du nu ute och reser igen! Gissa om jag är avundsjuk, fast jag sitter här och letar resor till New York. Har lovat äldste sonen en resa dit som tjugoårspresent. I sommar.
SvaraRaderaVad bra att spanskan fungerar i Portugal. Fast det skulle väl vara konstigt annars.
Om det vore så väl, Susanne! Jag var där i höstas, vilket iofs inte framgår tydligt, men jag brukar skriva små anekdoter om mina "äventyr". :) Tyvärr har jag inga resor på gång just nu men drömmar har jag gott om.
SvaraRaderaKul med en födelsedagsresa med sonen! Då har du mycket att se framemot!
Gissa om jag blev avis när en som jag känner fixade en flygbiljett till Thailand för 2900 och flög iväg idag. Otroligt billigt, men det beror på att det var nåt fel på internetbokningen i natt.
Jag blev lite förvånad att det var så lätt att klara sig med spanska i Portugal (även utanför Lissabon) för jag hade hört från flera personer att de helst pratar engelska, att det skulle vara nåt gammalt groll. Ingen var ju gladare än jag när jag fick prata spanska.
Det där med spanska och portugisiska verkar vara rätt olika. Jag har "alltid" trott att de förstår varandra bra, ungefär som svenskar och norrmän, men i Österrike träffade jag portugiser och spanjorer som var tvungna att prata engelska för att förstå varandra. Taxifärder kan vara riktigt spännande ibland. En gång i Wien åkte vi med en chaufför som kunde svenska!
SvaraRaderaVisst är de olika! För mig var det nog 40/60 mellan förståelse och vilda gissningar, ungefär så. Det är stor skillnad mot att läsa vilket är enklare. Prata försökte jag inte ens förutom korta fraser. Men de hade inga problem med att förstå min spanska. Så orättvist!
SvaraRaderaDet kan hända mycket på taxiresor, haha. Stackars dem som får mig som kund för jag brukar "intervjua" dem om allt möjligt! ;)
Trevlig inledning på Portugalresan! Det är roligt när det går så där lätt att kommunicera med ord. Annars kan man få ta till med väldigt mycket improvisation.
SvaraRaderaJa, visst var det! På gott och ont (både enklare och tråkigare) har jag inte behövt kommunicera så mycket med händer och fötter eftersom engelskan och spanskan har räckt till. Borde kanske åka till Kina eller nåt fransktalande land nästa gång. =)
SvaraRaderaTesta Kina. Där kan dom verkligen bestämma sig för att inte fatta överhuvudtaget någonting om det är så. Inte ens om man kommer svettig och pustande till den enda restaurang som finns inom mil och visar med åthävor att man vill beställa någonting att dricka. Nej totalt omöjligt att förstå vad de där utlänningarna vill... Men det är ju en del av charmen.:)
SvaraRaderaHihi, det får bli min nästa "5-års plan". Något område som är extra svårt? Med bara Ni hao i bagaget kommer man inte speciellt långt oavsett var i Kina jag skulle hamna iofs.
SvaraRaderaDu kan säga "hade" också. Det betyder ok. Sedan kommer du långt. För att prova på kommunikation rekommenderar jag landsbygden i Shanxi eller Inre Mongoliet. :)
SvaraRaderaTaack för experttipset! Jag kommer att göra succé... =)
SvaraRadera