Pa mandag akte alla utom jag och Chow direkt till Tulum, de hade redan fatt nog av alla ruiner och liknande och ville till playan for att bada och slappa. Jag, daremot, tankte att jag antagligen inte kommer till Mexiko nagon mer gang... eller i alla fall inte till samma stalle, sa jag valde att aka till Chichén Itzá. Det behovde jag inte angra! Det var nog de mest imponerande maya-ruinerna jag har sett (eller har Tikals minne bleknat... inte vet jag)! I Chichén finns bland annat Kukulcáns pyramid, ett observatorium, soldaternas tempel (dar pelarna symboliserar stupade soldater), kloster och kyrka, flera angbastun och den storsta bollplanen (dar man spelar pelota, ett spel som handlar om att fa ivag en boll genom en ring hogt uppe pa vaggen. Kruxet ar att bollen inte far roras med varken hander eller fotter, bara hofterna. Vinnarna far den stora aran att offras till gudarna.)
Vi kom fram till Tulum och hotellet Papaya Playa vid 18-tiden. Det blev sista kvallen med ganget, eftersom historien om de "sju negerpojkarna" skulle borja morgonen darpa = Pablo skulle aka hem. Vi at en gemensam middag pa restaurangen och mitt i maten kommer en fran personalen och sager till oss: "Nu har vi en skoldpadda pa stranden!". Jag ryser fortfarande nar jag tanker pa det. Vilken upplevelse att fa vara med om detta. Klockan var ratt mycket och det var alldeles morkt, men det var fullmane (det ar da de brukar komma upp, i juni-juli) och vi hittade den inte langt ifran dar vi satt: en jattestor skoldpadda (den kallas visst caguama), en meter i diameter, som la sina agg. Vi satt tysta och stilla i en ring runt den pa lagom avstand for att inte stora. Nar den var klar tackte den aggen med sand och vande sig modosamt for att ta sig tillbaka till havet. Det var saa haftigt!
Pa tisdag (11/7) akte vi till ruinerna i Tulum men de var inte sa imponerade (precis som jag hade last om, eftersom mayakulturen redan var pa "forfall" nar de byggdes pa 1200-talet). Gick hem langs stranden och brande mina axlar trots solskydd 25. Pa eftermiddagen akte vi till Tulums centrum for att skaffa bussbiljetter till torsdagens resa till Chetumal. Hotellet (Laguna) i Bacalar som vi bokade ags av samma kille som ager Papaya Playa.
Pa onsdag sov vi lite langre och gick sedan ivag till "shoppinggatan" for att ata frukost. Det ar mest strandliv som galler i Tulum sa det finns inte sa mycket annat att gora (aka ivag och snorkla forstas, men det blev inte av eftersom jag inte fick nagon med mig). Vi hittade ett bra kaffestalle som jag har glomt namnet pa. De hade mkt gott iskaffe iaf. Det var dags for Kate och Roger att aka hem sa nu var vi bara 4 kvar.
Vi kom fram till Tulum och hotellet Papaya Playa vid 18-tiden. Det blev sista kvallen med ganget, eftersom historien om de "sju negerpojkarna" skulle borja morgonen darpa = Pablo skulle aka hem. Vi at en gemensam middag pa restaurangen och mitt i maten kommer en fran personalen och sager till oss: "Nu har vi en skoldpadda pa stranden!". Jag ryser fortfarande nar jag tanker pa det. Vilken upplevelse att fa vara med om detta. Klockan var ratt mycket och det var alldeles morkt, men det var fullmane (det ar da de brukar komma upp, i juni-juli) och vi hittade den inte langt ifran dar vi satt: en jattestor skoldpadda (den kallas visst caguama), en meter i diameter, som la sina agg. Vi satt tysta och stilla i en ring runt den pa lagom avstand for att inte stora. Nar den var klar tackte den aggen med sand och vande sig modosamt for att ta sig tillbaka till havet. Det var saa haftigt!
Pa tisdag (11/7) akte vi till ruinerna i Tulum men de var inte sa imponerade (precis som jag hade last om, eftersom mayakulturen redan var pa "forfall" nar de byggdes pa 1200-talet). Gick hem langs stranden och brande mina axlar trots solskydd 25. Pa eftermiddagen akte vi till Tulums centrum for att skaffa bussbiljetter till torsdagens resa till Chetumal. Hotellet (Laguna) i Bacalar som vi bokade ags av samma kille som ager Papaya Playa.
Pa onsdag sov vi lite langre och gick sedan ivag till "shoppinggatan" for att ata frukost. Det ar mest strandliv som galler i Tulum sa det finns inte sa mycket annat att gora (aka ivag och snorkla forstas, men det blev inte av eftersom jag inte fick nagon med mig). Vi hittade ett bra kaffestalle som jag har glomt namnet pa. De hade mkt gott iskaffe iaf. Det var dags for Kate och Roger att aka hem sa nu var vi bara 4 kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar