Regeringen vill ta krafttag mot den spridande fetmaepidemin och de mindre nyttiga svenska matvanorna. Folkhälsoministern Maria Larsson har lagt förslag om att märka livsmedel med olika färger. Modellen med trafikljusmärkning är hämtad från Storbritannien och har redan införts i ett antal länder enligt artikeln på SvD.
Denna uppsjö av olika märkningssystem (till exempel dessa) är redan idag förvirrande för oss konsumenter. Det behövs inte fler märken. Jag efterlyser en standardisering inte bara i Sverige utan internationellt. Trafikljusmärkningen är framtagen av livsmedelstillverkarnas gemensamma branschorganisation i Bryssel och ett antal storföretag som Coca-Cola, Kraft, Nestlé och Unilever har ställt sig bakom förslaget. Inte så förvånande. De vill säkerligen ha sitt finger med i spelet om våra konsumtionsvanor.
Själv tycker jag att man borde se över prissättningen av livsmedel. Det är ett effektivare sätt att påverka svenskarnas matvanor än att införa ett till märkningssystem. De som redan idag tittar efter nyckelhåls- eller rättvisemärkt kommer att göra det i fortsättningen också och de andra bryr sig nog inte. Många svenskar är väldigt medvetna om vad som är nyttig mat men tvingas välja bort det pga det höga priset. Mer frukt och grönsaker åt folket!
Läs också Annelies inlägg!
Denna uppsjö av olika märkningssystem (till exempel dessa) är redan idag förvirrande för oss konsumenter. Det behövs inte fler märken. Jag efterlyser en standardisering inte bara i Sverige utan internationellt. Trafikljusmärkningen är framtagen av livsmedelstillverkarnas gemensamma branschorganisation i Bryssel och ett antal storföretag som Coca-Cola, Kraft, Nestlé och Unilever har ställt sig bakom förslaget. Inte så förvånande. De vill säkerligen ha sitt finger med i spelet om våra konsumtionsvanor.
Själv tycker jag att man borde se över prissättningen av livsmedel. Det är ett effektivare sätt att påverka svenskarnas matvanor än att införa ett till märkningssystem. De som redan idag tittar efter nyckelhåls- eller rättvisemärkt kommer att göra det i fortsättningen också och de andra bryr sig nog inte. Många svenskar är väldigt medvetna om vad som är nyttig mat men tvingas välja bort det pga det höga priset. Mer frukt och grönsaker åt folket!
Läs också Annelies inlägg!
Intressant att du tar upp detta. Jag skrev om ungefär samma sak igår, efter ett besök på en stormarknad :) Det var onekligen förvirrande.
SvaraRaderaJahaa, jag hörde om det på nyheterna imorse och ville ta upp ämnet. Jag har vid några tillfällen skrivit om Rättvisemärkt och tycker att viss märkning är bra, men problemet är ju att det finns så många olika system. Dessutom tror jag inte att det har så stor betydelse för svenskarnas matvanor. Priset är en mycket viktigare faktor.Ska kika in och läsa vad du har skrivit.
SvaraRaderaJa, som utomstâende tycker jag att det är jätterörigt. Rättvisebanarer har jag förstâtt, men vad är nyckelhâlsmärkning? Sen verkar fetthalten vara utsatt pâ precis allting.
SvaraRaderaEn annan djungel är "bio"-produkterna. Likadant i Spanien faktiskt.
Det är rörigt och värre lär det bli när det kommer en märkning till. Och inte får det folk att äta bättre heller.
SvaraRaderaNyckelhålsmärkning är ett grönt nyckelhål som finns på nyttiga produkter, t.ex. om du har fem olika sorters korv så kan den med lägsta fetthalt ha märket. Därmed inte sagt att korven behöver vara så nyttig, men den är nyttigare än de andra korvarna. Solklart och enkelt, eller hur? ;)
Tycker du att staten ska subventionera maten genom att ge bidrag till odlarna av "nyttig" mat (öka bidragen till bönder) eller ska man ge pengar till de "fattiga" så att de kan köpa nyttigare mat?
SvaraRaderaAndra alternativ?
Ska säljaren uppfostra kunden?
Jag tycker inte att säljaren ska uppfostra konsumenten (för att det är vinstintresset som styr) men det är viktigt att matproducenten tillhandahåller trovärdig information om vad produkterna innehåller så att konsumenten kan välja det bästa alternativet. Det finns andra instanser som kan ta hand om "hälsouppfostran" t.ex. Socialstyrelsen och Konsumentverket. Skolan inte att förglömma (utöver föräldrarnas ansvar), den har en viktig roll också, eftersom våra barn utsätts för lika mycket reklam som vuxna och har kanske svårare att värja sig mot frestelser och fatta rätt beslut.
SvaraRaderaDet andra får jag fundera på. Vet inte riktigt vad jag tycker. Vad tycker du själv?
Det är redan lag på att allt som finns i mat som säljs aka anges på förpackningen. Jag tror att alla människor vet mycket väl vad som är bra att äta eller inte. Om de är osäkra finns det mängder av möjligheter att ta reda på fakta om intresse finns. Det är inte okunskap som gör att människor äter onyttig mat utan, tidsbrist, lättja, ointresse.
SvaraRaderaHåller med Berit. Det är verkligen inte svårt eller dyrt att äta nyttigt om man bara orkar få tummen ur och ta ansvar för sitt eget liv.
SvaraRaderaKäka mer grönsaker, mindre transfetter och härdat fett, ta mindre porter och undvik i möjlig mån tillsatt socker. Svårare än så är det ärligt talat inte, kunskapsmässigt vill säga.
Staten ska INTE straffa mig för att jag väljer att käka chips nån gång, och den ska heller inte betala en del av mina grönsaker åt mig. Jag vill inte ha statens blodspengar, och jag vill inte ha den omyndigförklaring som dylika straffskatter innebär.
Jag håller inte med om att maten som är bra för både miljö och människor skulle vara billig i Sverige. Nästan 20 riksdaler för ett kilo äpplen kallar jag för svindyrt! Det handlar inte om att omyndigförklara någon utan att möjliggöra bra mathållning för alla, även medborgare med lägre inkomster. Dessutom ligger det i allas intresse att folk håller sig friska.
SvaraRaderaDet finns en anledning till priset på alla varor. Om du inte tycker att 20 kr. är rimligt måste du ta reda på varför det kostar som det gör och sedan föreslå vad man kan göra åt det. Hur möjliggör du mathållningen för alla? Finns det verkligen familjer i välfärdslandet som inte har råd att äta "riktig" mat?
SvaraRaderaVisst finns det en anledning till alla priser och det är inte speciellt svårt att räkna ut vad det är. En del har råd att betala priset och andra har det inte. Du undrar över om det finns folk i Sverige som inte har råd att äta "riktig" mat. Ja, lika mycket som det finns miljontals hemlösa i välfärdslandet USA, finns det folk här hemma som måste göra prioriteringar som inte gagnar deras hälsa. Hur man möjliggör mathållningen för alla? Med solidarisk fördelningspolitik. Over and out.
SvaraRaderaDe perioder som jag ätit nyttigast mat har också varit de då jag ätit billigast. Mycket baljväxter, frukt och grönt efter sässong istället för samma sak året runt, grovt bröd som mättar länge istället för ljust bröd som man kan äta 10 skivor av utan att bli mätt, vanlig mjölk och naturell fil/yoghurt på 1 L förpackningar istället för en massa smaksatta varianter, grönsaker och groddar på smörgåsen istället för ost, osv.
SvaraRaderaOfta kan nyttig mat verka dyr om man jämför rakt av. Titta, lättkorven är mycket dyrare än den vanliga feta korven! Om man istället struntar i att äta korv och köper t ex ren kyckling eller baljväxter istället kommer man ofta undan mycket billigare och dessutom nyttigare. Så behöver man inte lusläsa innehållsförtecknignen på korven heller för att försöka förstå exakt vad för mysko saker de klämt in i den, eller förlita sig på konstiga märkningar från staten.
Ja visst, en grov limpa kan vara dyrare än en långfranska, men hur mätt blir man och hur mycket näring får man i sig? Om jag säger "finskt surdegsbröd" tror jag att i alla fall Puman vet exakt vad jag talar om. Det är som "brödet som mättar hunger" i Mio min Mio. :-)Kan verkar dyrt att köpa, men lönar sig i längden.
Ett av mina favoritbillighetstips är att leta upp en invandrarbutik och köpa linser, bönor osv där istället. ICA, Konsum mm säljer ofta baljväxter som någon slags svindyr hälsokostprodukt i pyttepåsar. Invandrarbutiker brukar även ha billigt ris, olivolja, torkad frukt mm också.
Jag hoppas det här inlägget inte låter alltför mästrande, jag vill bara tipsa lite nu när diskussionen halkade in på nyttig vs billig mat. Jag har haft perioder då jag gjort tusen saker samtidigt och ätit hämtmat 7 dagar/vecka också, så jag vet att man inte alltid har möjlighet att sätta igång med storbak hemma för att spara några kronor. Men lägga lite linser/bönor i blöt innan man går till jobbet hinner de flesta (och det borde jag också ha hunnit, såhär i retrospektiv).
Well, dags att kliva ned från min lilla soap box. ;-)
Jaha, nu har vi fått dagens lektion i nyttig matlagning. Om jag inte missminner mig så finns det en speakers corner på stora torget i Granada. Du kan väl ställa dig där. ;)
SvaraRaderaJag är verkligen inte kräsen när det gäller mat och mitt matkonto är ganska blygsamt, eftersom jag inte äter kött eller ost t.ex., handlar i invandraraffärer (alla har inte den möjligheten), äter sällan hämtmat osv. Men det är inte för min egen del jag “gnäller”. En vuxen människa behöver inte dricka mer än två glas mjölk om da´n men hos många barnfamiljer går det ju åt litervis och de kan inte välja bort det. Barn behöver ju kalcium för att växa. Nu äter inte jag korv heller men att föreslå att svensken skulle börja äta linser och bönor i stället för korv skulle nog inte falla i god jord. Svenskar är ett korvätande folk, ungefär som att bastukorv är finnarnas favoritgrönsak.
Ja, Lena, jag vet precis vad du pratar om när du säger finsk surdegsbröd. :) Jag brukar kalla det för rågbröd, direkt översatt från finskan. I min affär kostar det brödet ca. 45-65 kronor kilot medan det där äckliga vita brödet som inte smakar något kostar ca. 20 kr/kg.
Köpte bananer idag, kilopriset på dem var 29,90. Billigaste frukten kostade 17,90/kg. Har du två eller tre barn som ska ha varsin frukt till mellis flyger tiorna snabbt iväg.
Nej, nu har det här spårat ur helt och hållet. Nu ska jag gå och dricka ett glas vatten. Det är gratis. ;)
Sätts inte priser efter tillgång och efterfrågan? Konkurrens, om den tillåts förekomma, brukar hålla priset på en balanserad nivå.
SvaraRadera"Konkurrens, om den tillåts förekomma, brukar hålla priset på en balanserad nivå."
SvaraRaderaStämmer långtifrån alltid. Och visst kan du handla på lågprisvaruhus och komma billigare undan men inte får du kvalitet för de pengarna.
Statligt påverkan genom att införa onödiga lagar om märkning, lagstiftade löner, skatt på drivmedel(som gör transporter dyrare) sociala avgifter som tas ut på varupriset, gör att Svenska varor inte kan konkurrera med många utländska.
SvaraRaderaOm man tar bort momsen på mat skulle priset sjunka avsevärt.
Om människor i USA och Sverige inte tycker sig kunna äta näringsriktig mat är det prioriteringarna i livet som är felaktiga, inte möjligheterna.
Som du säkerligen vet bygger den svenska modellen (som iofs håller på att raseras av den nya regeringen) på beskattning av varor och tjänster osv. som finansierar vår gemensamma välfärd. Jag stödjer den modellen. Du verkar ha en annan uppfattning och det är ok, men nu handlade inlägget i första hand om trafikljusmärkingen och inte om vilket politiskt system som är att föredra.
SvaraRaderaalla regleringar kostar pengar, det finns inget som kallas "fri lunch". om man tycker att matpriset är för högt, eller att folk inte äter riktigt, måste man veta varför innan man klagar
SvaraRaderaOch Lena som tyckte att hon lät mästrande...
SvaraRaderaJag betalar gärna min del - till skillnad från "sköt dig själv och skit i andra"-mentaliteten som råder i det systemet som du förespråkar. Jag har också min bild klar över varför matpriserna är för höga, men jag avstår från att ge mig in i den diskussionen. Det var inte det inlägget gällde.
Puman: Ja, jag behöver ju faktiskt öva på min spanska. Och en gringa som står på Parque Colon och försöker får latinos att äta mer baljväxter skulle ju onekligen ha ett visst underhållningsvärde. :-)
SvaraRaderaLena, du kan ju lära dom att tillaga moros y cristianos... congrí... neeej, vad heter det (bönor och ris) i Nica?!! Jag har glöömt! =)
SvaraRaderaNär du beklagar dig över att maten är för dyr (vilket säkerligen stämmer för vissa utsatta personer), och i samma andetag förespråkar ytterligare en märkingsmodell så kan jag inte få det att gå ihop.
SvaraRaderaALL mat kommer bli dyrare om den ska märkas med ännu fler saker, märkning sker liksom inte automagiskt, och undersökningen om huruvida en maträtt är nyttig eller inte (vilket som redan påpekats beror på vem som ska äta den) är verkligen inte billig.
Alkanen: Nu har du läst slarvigt. I mitt inlägg skrev jag: "Denna uppsjö av olika märkningssystem (till exempel dessa) är redan idag förvirrande för oss konsumenter. Det behövs inte fler märken."
SvaraRadera