Månadens inlägg - svenskhet

Nu är jag sent ute eftersom Månadens inlägg hos Tolken oftast publiceras den 20. varje månad men eftersom temat intresserar mig skriver jag ändå trots att jag är nästan en vecka försenad. Månadens inlägg handlar om svenskhet. Min sverigefinska bild av svenskhet kanske avviker från uppfattningen som en person med helsvenska rötter har. Jag brukar säga att jag plockar russinen ur båda kakorna men eftersom jag har bott i Sverige i många år och har integrerats väl i det svenska samhället och kulturen har jag säkerligen blivit något hemmablind. Jag får också gåshud precis som vilken svensson som helst när Kajsa tar VM-guld och är stolt över Sverige när landet utmärker sig på ett positivt sätt. Jag försöker vara varsam i min kritik (en finne är mer rättfram men jag gör så gott jag kan) och lyfta fram det positiva också. Det är ofta känsligt när en som inte är svensk kritiserar Sverige och svenskar. Det kan andra svenskar göra men inte någon som inte har blågula rötter. Hursomhelst, jag har brainstormat för mig själv och punktat några egenskaper som kännetecknar många svenskar.

Att vara svensk är
- att vara jämställd och rättvis.
- att vara frigjord.

- att vara punktlig och att hålla tider.

- att vara glad och positiv. En svensk värdesätter de egenskaperna mycket men jag vet inte hur väl han/hon lever upp till dem. Andra som har skrivit Månadens inlägg säger att en svensk gnäller mycket men jag upplever inte svenskar som gnälliga i största allmänhet.
- att vara kompis med sina barn.
- att ha ett extremt säkerhetstänkande. Någon med elak tunga har sagt att svenska barn har hjälm inomhus för att de kan slå sig. Jag skulle inte gå riktigt så långt.
- att vilja nå samförstånd i alla lägen.
- att dra sig för att säga rakt ut vad man tycker, speciellt om det handlar om obekväma saker. En svensk lägger hellre locket på och luftar sina fördomar inför andra som har samma åsikt.
- att ha en stark integritet.
- att ha svårt för auktoriteter. På många svenska arbetsplatser har chefen svårt för att peka med hela handen och bestämma. Man ser hellre att hela arbetsgruppen är med och diskuterar, både på gott och ont.
- att vara lagom och att inte sticka ut.
- att ha tillit som gränsar till blåögdhet. En svensk utgår ifrån att man kan lita på alla och blir kanske lurad eller bränd medan människor i många andra kulturer är misstänksamma och ifrågasättande när de träffar nya människor och bygger upp sin tillit vartefter. Omvänd ordning med andra ord.
- att som kollektiv agera världspolis och moraltant gentemot andra länder.
- att ha gott självförtroende men inte lika god självkänsla.
- att vara skrytsam och att ha en övertro till sin egen förmåga, iaf utåt för att det är viktigt att hålla skenet uppe.
- att ta ett stort socialt ansvar och att hjälpa andra som har det svårt, både i Sverige och i andra länder.
- att vara solidarisk.

Jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst. Men det här dyker upp i huvudet just nu. Sedan finns det några mer banala saker som jag kopplar ihop med svenskhet och det är bl.a. att tacka i tid och otid (jag säger inte att det är dåligt men det är en märkbar skillnad mot många andra kulturer), att dansa små grodorna till både jul och midsommar, att äta vardagsmat när det är fest (korv och köttbullar), att sjunga allsång och att ta av sig skorna inomhus osv.