Stora bokstäver betyder att man skriker och det är inte så trevligt men jag känner för att vara otrevlig nästa gång någon vill mig nåt när jag går på stan. Frågar nån en gång till vad jag har för mobil kommer jag med stor sannolikhet att svara: "Det ska du s***a i!" Risken är tyvärr stor att jag råkar slå ner någon stackars oskyldig turist som vill fråga efter vägen till Centralstationen.
Nej, jag vill inte teckna ett mobilabonnemang!
Nej, jag vill inte bli sminkad!
Nej, jag vill inte rösta på moderaterna!
Nej, jag vill inte köpa en lott!
Nej, jag vill inte ge pengar till hemlösa!
Nej, jag vill inte delta i en opinionsundersökning!
Nej, jag vill inte ha manikyr!
Nej, jag vill inte protestera mot orättvisor!
Jo, det vill jag men inte just nu...
Jag kommer till dig om jag vill göra affärer med dig! Uppfattat? Till dess: GET OFF MY BACK! Min tid är min och den ska du ge fn i. *viftar frenetiskt*
Nej, jag vill inte teckna ett mobilabonnemang!
Nej, jag vill inte bli sminkad!
Nej, jag vill inte rösta på moderaterna!
Nej, jag vill inte köpa en lott!
Nej, jag vill inte ge pengar till hemlösa!
Nej, jag vill inte delta i en opinionsundersökning!
Nej, jag vill inte ha manikyr!
Nej, jag vill inte protestera mot orättvisor!
Jo, det vill jag men inte just nu...
Jag kommer till dig om jag vill göra affärer med dig! Uppfattat? Till dess: GET OFF MY BACK! Min tid är min och den ska du ge fn i. *viftar frenetiskt*
Verkligen!
SvaraRaderaInte för att det är LIKA mycket så här, men nästan; jag tittar alltid skamset ned i marken när det kommer tiggare på varje tunnelbana och då det står 10 pers längs vägen från tåget till högskolan och frågar om man vill skänka pengar till greenpeace/rädda barnen osv osv... :/
HELT RÄTT!!!! Tur att vi på vischan slipper det mesta av det där... Jag hade nog fått magsår vid det här laget... :-)
SvaraRaderaVissa dagar är värre än andra men jag blir innerligt trött på att behöva gå omvägar för att slippa bli "påhoppad" av diverse försäljare. Och många gånger går det inte att undvika dem heller.
SvaraRaderaJag har lättare att acceptera att man samlar pengar till välgörande ändamål eller namn till något viktigt än att man trugar på mig diverse produkter jag inte vill ha. Jag köper Situation Stockholm (de hemlösas tidning) ibland men tiggare får inget, aldrig någonsin. Är jag hård? Nej, det tycker jag inte. Jag kan skriva en lång lista på organisationer jag bidrar till när jag själv väljer att göra det.
Jo, jag har full förståelse för att de tjejer och killar bara gör sitt jobb och de ska väl också leva på nåt men jag vill inte ha dem hack i häl vart jag än går.
Jag förstår dig fullkomligt! Värst var det när det ringde hem stup i kvarten...nu är det bättre när jag är med i Nix...på stan kan jag ignorera dem. Ha en bra dag.
SvaraRaderaOfta lyckas jag också ignorera dem men ibland blir det för mycket. Jag vill inte vänja mig. Det ska inte vara så här! :)
SvaraRaderaJag har inte nix men däremot hemligt telefonnummer och då slipper jag största delen av de oönskade samtalen. Företag jag är kund hos går inte att undvika och de ringer ibland. När jag skulle felanmäla min fasta telefon började tjejen i kundtjänst sälja mig andra tjänster nästan innan jag fick hjälp med felet. Skärpning, Tele2!
Ett tag var jag SCB´s favorit men de verkar ha glömt bort mig och det är jag inte ledsen över.
Jag håller med! Nästan det första som hände när jag kom till Sverige var att TVÅ (!) personer överföll (nåja...) mig och ville veta om jag inte ville byta elbolag samt med vilket telefonbolag jag ringde med. Så irriterande är det verkligen. På ett halvår i Tyskland hände det mig aldrig att någon ville veta sådant, och det berodde nog till största delen på att det inte fanns lika många sådanadär jobbiga personer (;)) där. Sedan tyckte de väl kanske att jag såg otysk ut, så att det därför inte var någon mening med att prata med mig...
SvaraRaderaOtysk?! Jaa, nu vet jag: svart peruk och lösmustasch! Då tror ingen att jag kan svenska. ;)
SvaraRaderaJag håller med. Jag har spärrat min telefon hos Nix men då och då ringer ändå försäljare. Fast inte så ofta. Det är värre med dom på stan. Jag vill inte behöva gå omvägar utan att bli påhoppad ute. Det här är verkligen ett fenomen som exploderat på senare tid , dom blir bara fler och fler. Precis som du har jag lättare för dom som samlar in pengar till välgörande ändamål men dom är oftast inte heller lika påstridiga.
SvaraRaderaVad bra att du säger att det har exploderat för det är precis min uppfattning också. Så jag slipper inbilla mig att de förföljer mig, menar jag. ;) Visst har det ökat mycket, alldeles för mycket!
SvaraRadera"Jag jobbar på *mobiloperatör*", svarar jag alltid när någon kommer och ska sälja på mig något med telefoner. De ger sig alltid, så himla skönt. Även när jag slutar på mitt jobb kommer jag fortsätta säga att jag jobbar där.
SvaraRaderaHaha, den var bra! Det ska jag köra med nästa gång!
SvaraRadera