22 februari 2009

Matutmaning


Jag har fått en bloggutmaning som handlar om mat från Woopsidaisy och Elisabeth. Den går ut på att lista de fem äckligaste maträtterna man vet och motivera varför plus att man ska kommentera menyn på ogodingarna hos utmanaren.

Jag är inte så bra på sånt här... på Woopsidaisys lista dissar jag iofs det mesta eftersom jag inte äter kött. Dels tycker jag inte speciellt ofta att mat är äckligt - det är bara jag som tycker mer eller mindre om den - och dels för att när jag tänker på mat får jag helt andra associationer: fårost och härliga grekiska oliver, hembakat färskt bröd, hummer, mozzarella med solmogna tomater, olivolja och svartpeppar, rökt lax, avokado, vitt vin eller bubbel, nyfångad fisk, en het och fyllig café con leche med arom av vanilj och choklad, tiramisú... jag kan fortsätta hur länge som helst. Så vill jag att min lista ska se ut. Sorry folks, men jag hoppar den här utmaningen.

För att utmanarna ska få någon "valuta för pengarna" visar jag ovan en bild på mitt sämsta matminne på resande fot. Det är en friterad firre av något slag som jag fick på en restaurant i Santiago de Cuba. Den var hård som flinta och det fanns absolut ingenting att äta på den. De stekta bananerna var lika hårda och smakade bara olja. Förvånande eftersom maten var mycket god på Kuba!

18 kommentarer:

  1. Vi har ju ofta det stora privilegiet att vara kräsna och kunna låta bli att äta det vi inte tycker är gott.
    Jag föredrar också att tänka på mat som något positivt. Du räknar upp så många goda saker att jag nästan blir hungrig trots att jag nyss åt en stor tallrik spagetti med avokado, pesto, soltorkad tomat i olja och riven ost.

    SvaraRadera
  2. Ja, tänk om vi hade bara ris, cassava och banan till frukost, lunch och middag som shuarerna i Amazonas. Då äter man oavsett om det är gott eller inte. De kanske inte ens reflekterar över hur maten smakar utan syftet med att äta är att mätta magen och få energi. En annan inställning än hos oss helt enkelt. Fast jag undrade lite - "genom mina glasögon" - varför de inte odlade andra rotfrukter och grönsaker.

    Din mat var säkert supergod. Den måste jag testa!

    SvaraRadera
  3. Du hade kanske samma otur med den där fisken som jag hade med pizza på Sardinien: en torr knäckebrödsliknande historia utan nånting på. För ca 150 spänn.

    SvaraRadera
  4. Precis så var det. De andra som inte åt fisk var nöjda med maten. Min fisk var inte dyr men oätlig. Och så drack jag vatten till råga på allt. ;D

    SvaraRadera
  5. Brann den restaurangen också sedan eftersom du inte gillade maten?

    SvaraRadera
  6. Nu ska du inte va´ sån! *asg*
    Det här var innan min lysande karriär som krogpyroman...

    SvaraRadera
  7. Det kanske var det besöket som var den tändande gnistan så att önskan om en krogpyromanskarriär började ligga där och pyra (hahaha, vad roliga jag är! *slår sig själv på knäna*)

    SvaraRadera
  8. Haha, det är verkligen låg_nivå på dina skämt! Slår du dig hårt ligger du pyrt till. ;D

    När det gäller karriären verkar den väldigt lovande - snart på krogen nära dig! som man brukar säga i reklamen.

    SvaraRadera
  9. Fina tänder hade den i alla fall, den där fisken. ;D

    SvaraRadera
  10. Platano friiiiitoooooooooooo är ju en delikatess. ;)

    Den är ju ganska okomplicerad också så det ska ju inte gå att misslyckas!

    Jag har svårt att äta saker som ser mig när jag äter. Fasen, jag kan inte komma på något dåligt matminne.

    SvaraRadera
  11. ELISABETH: Mm, det var en riktig Pepsodent-smile men den bet inte på mig! ;D

    MARIUS: Jag älskar stekta bananer men de här påminde mer om torkade bananskivor som naturgodis men med mindre smak... och mer olja. Det var en stor besvikelse efter att ha moffsat i mig massor med plátanos fritos i Centralamerika. Nu har jag helt glömt bort vad de hette i Guate - det bara försvann. :(

    SvaraRadera
  12. Patacones var det... eller tostones. :)

    SvaraRadera
  13. Hej!

    Som en sidnot till mat och att du säger att du inte äter kött, fast sedan pratar friskt om fiskätande - jag har aldrig riktigt förstått den tankegången. Vad är kroppen av en död fisk, om inte "kött"?

    Äter man inte "kött" men "fisk" pga att man tycker att det är ok då den levde fritt innan den troligtvis dog av syrebrist efter att ha blivit insnärjd i ett kilometerlångt nät eller fått en stor krok genom gapet?

    Då skulle ju samma argument gälla för älgar som skjuts ner kors och tvärs i skogar, eller vargar, eller rådjur, eller lösdrivande hundar, lite beroende på vart man bor.

    Bara en tanke. Du behöver naturligtvis inte posta detta om du inte vill, jag vet att det kanske låter rätt negativt - men just argumentet att död fisk skulle skilja sig från andra dödade djur, gör mig ledsen.

    SvaraRadera
  14. Hej Karl! Det är klart att jag publicerar din kommentar. Här hos Pumans dotter är det högt i tak.

    Jag är fullt medveten om att fiskkött också är kött men jag vet inte hur jag annars skulle säga att jag har valt bort nöt, kalv, gris, kyckling, kalkon etc. För enkelhetens skull brukar jag säga att jag inte äter kött.

    När du läste mitt inlägg missade du en grej: jag motiverade aldrig mitt val. Men eftersom du för det på tal kan jag berätta. Det är inte lidelsen för djuren (jag har full respekt för din syn på saken) som är grunden för mitt val. Jag har valt bort kött för att jag inte tycker att det är gott. Jag har valt bort kött för att det är oförsvarbart att producera livsmedel som bidrar i så stor utsträckning till miljöförstöring. Jag har valt bort kött för att jag tycker att jordens resurser ska fördelas så att de räcker till att mätta hela världen. Och jag har valt bort kött för att jag mår bättre av att inte äta det.

    Du får gärna kalla mig egoist, djurplågare eller kallsinnig men jag har inte dåligt samvete för att jag äter fisk och skaldjur. Om jag förstår dig rätt vill du att andra ska sluta äta animaliska produkter och det är OK, jag är inte främmande för tanken, men jag tror inte att skuldbeläggande eller skrämseltaktik är rätt sätt. I all välmening, Johanna :)

    SvaraRadera
  15. Och ja, jag är fullt medveten om att det inte är bra för miljön att äta skaldjur. Därför blir det inte så ofta. Torsk äter jag aldrig.

    SvaraRadera
  16. Hej igen!

    Intressant med dina kommentarer. Jag är medveten om att skuldbeläggning är en mycket dålig argumentationsteknik - tyvärr fick väl mitt inlägg den tonen. Jag har nog generellt svårt för att inte låta så - frågan ligger mig varmt om hjärtat efter att ha varit vegan i över 10 år och involverad i djurrättsfrågor i olika länder där jag bott - det blir lätt känsloladdat.

    Även om vi inte delar synen på köttkonsumption i fråga om lidande och ifall det är etiskt riktigt eller ej, håller jag med om att det är riktigt intressant just vad gäller miljöproblematiken. Med tanke på djuruppfödningens miljöpåverkan får den frågan relativt lite uppmärksamhet i klimatdebatten, dock skapade det en del bra debatter när chefen för FN:s Klimatpanel, Rajendra Pachauri, föreslog att människor skulle minska sin köttkonsumption.

    Lycka till med resandet och tänkandet, kanske ses vi på någon irrväg i Tyskland i framtiden!

    SvaraRadera
  17. Ohh vad heter den där fisken på bilden? Tror jag käkade det när jag var i Costa Rica, den är helt genomfriterad va? :-)

    SvaraRadera
  18. KARL: Jag har för mig att jag bloggade om Pachauri när det var aktuellt. Brukar uppmärksamma sånt. Jag har faktiskt aldrig varit i Tyskland så man vet aldrig. Dit behöver man inte ens flyga, miljövänligt och bra.

    Hej LADY H! Kul att du kikar in här på Pumans dotter! Jag har absolut ingen aning om vad fisken heter. Ja, den var genomfriterad och torr som en skorpa. Läste min resedagbok från Kuba men blev inte klokare av det. Smaken var det inget fel på men som sagt jag blev inte mätt precis. Så om du har vägarna förbi Santiago 1900 på Calle Bartolomé Masó... beställ inte fisk! Men kristallkronorna var läckra och pianomusiken helt OK. (Det var inget lyxigt ställe om det låter så.)

    SvaraRadera