Vem ska lyfta kattens svans om inte katten själv?
Det är ett finskt ordspråk och det ligger mycket i det.
Lokesson funderar kring bloggeriet och vill veta vilket inlägg jag är mest nöjd med. Det är inte helt enkelt att svara på eftersom jag har bloggat sedan maj 2005 och producerat närmare 900 alster. När jag grävde runt i bloggen hittade jag många inlägg som slogs om första platsen och jag har listat mina favoriter. Tänkte posta dem som Pumita goes nostalgic - a wistful desire to return in thought or in fact to a former time in one's life enligt lexikon.
Efter noggrannt övervägande... jag är mest nöjd med inlägget som handlar om första mötet med mitt fadderbarn, Omtumlande möte. Min finaste bild här på bloggen är från Påskön.
Berätta gärna i kommentaren när du har plockat fram dina pärlor!
Det är ett finskt ordspråk och det ligger mycket i det.
Lokesson funderar kring bloggeriet och vill veta vilket inlägg jag är mest nöjd med. Det är inte helt enkelt att svara på eftersom jag har bloggat sedan maj 2005 och producerat närmare 900 alster. När jag grävde runt i bloggen hittade jag många inlägg som slogs om första platsen och jag har listat mina favoriter. Tänkte posta dem som Pumita goes nostalgic - a wistful desire to return in thought or in fact to a former time in one's life enligt lexikon.
Efter noggrannt övervägande... jag är mest nöjd med inlägget som handlar om första mötet med mitt fadderbarn, Omtumlande möte. Min finaste bild här på bloggen är från Påskön.
Berätta gärna i kommentaren när du har plockat fram dina pärlor!
vilken fantastisk historia! det måste vara underbart att få träffa sitt fadderbarn för att inte tala om hur det måste vara för barnet och familjen!
SvaraRaderaTackar ödmjukast för ditt stöd. sånt värmer! att få en sån kommentar från en "okänd" mäniska värmer hjärtat oerhört.
Vill bara meddela att ägget har kläckts!!!
SvaraRaderaWOOPSIDAISY: Det är det minsta jag kan göra. Önskar er allt gott! :)
SvaraRaderaMötet med mitt fadderbarn och hans familj är en oförglömlig händelse som jag bär med mig resten av mitt liv. Och jag vill gärna träffa dem igen om det bara är möjligt. När jag var i La Paz för sex år sedan och det var dags att ta avsked frågade mormodern mig när jag skulle komma nästa gång. Jag skojade och sa att eftersom jag har varit där två år tidigare så måste det bli om två år igen. "Då finns nog inte jag längre", sa hon. Tyvärr fick hon rätt. Men de andra finns ju kvar. Han fyller 15 år i sommar.
TIINDRA: Vad spännande! H*n är riktigt söt. :D
O det där är omöjligt! Jag skulle skriva en sammanfattning av 2008 sista dec... det blev en mil långt med 1000 länkar!
SvaraRaderaNattnatt på dä ;)
Det omöjliga tar bara lite längre tid! ;) Inte för att jag vill skryta men jag har faktiskt kommit ner till fem-sex inlägg i några kategorier (foto, resor, samhälle och annat) plus fyra utmaningar som jag tyckte var jätteroliga. Natti natti! :)
SvaraRaderaJag är imponerad av att du lyckades plocka fram något. Att välja ett endaste inlägg av alla du skrivit. Jag har ju bara läst en del och tycker du skriver fantastiskt bra.
SvaraRaderaVilken bild och vilken berättelse om ditt möte med ditt fadderbarn. Jag har haft ett fadderbarn i Kenya under flera år, men den konakten är bruten. Kanske dags att ta mig an ett nytt fadderbarn. Ska fundera på det faktiskt.
SvaraRaderaTack för att jag fick läsa din fantastiskt fina berättelse. Jag blev också tårögd! Marcelo måste vara glad och stolt över kontakten med dig. Hoppas det inte dröjer alltför länge innan du kan besöka dem igen!
SvaraRaderaFotot från Påskön är också jättefint!
Inlägget om fadderbarnet tycker jag var ett bra val!
SvaraRaderaVerkligen ett fint inlägg som berör.
CHRISTINA W: Lätt var det inte men just den här händelsen är så viktig för mig att det gjorde saken lättare.
SvaraRaderaMIA: Tycker absolut att du ska skaffa dig ett nytt fadderbarn. Jag kan varmt rekommendera Insamlingsstiftelsen Gatubarn eftersom jag själv har varit fadder hos dem i över 10 år. Organisationen är seriös och gör ett fantastiskt jobb. Du kan lita på att hjälpen kommer fram. Det har jag sett med egna ögon.
CECILIA: Nöjet är på min sida! Jag hoppas att jag kommer iväg, om inte iår så iaf nästa år.
Tack, NADIA! Jag hoppas att många läser inlägget och vill göra en insats. Om man inte har råd att skaffa fadderbarn finns det t.ex. möjlighet att hjälpa till med skolbygget. Stort som smått, alla bidrag är välkomna.
Hur ska man kunna kommentera det inlägget!
SvaraRaderaUnderbart berättat om en fantastisk händelse/upplevelse.
I sanningen en pärla!
Tack för att du tog dig tid att leta rätt på inlägget.
(Vi har ett fadderbarn i Benin, men vi har inte besökt honom...)
Det var kul att rota bland gamla inlägg. Så självcentrerad är jag. ;D Hittade ett och annat som jag glömt bort att jag hade skrivit. Och en del som jag inte borde ha skrivit.
SvaraRaderaBenin, vänta nu. Var ligger det? Afrika förstås men får kolla närmare på kartan. Vore säkerligen en spännande upplevelse att besöka. Genom vilken organisation? Plan, SOS-barnbyar?
Benin ligger strax väster om Nigeria, och vi stödjer honom via SOS-barnbyar.
SvaraRaderaVi "skaffade" oss ett fadderbarn som "julklapp" åt familjen nu i julas, så vi vet inte så mycket om honom ännu.
Tack! Hann inte få fram kartan ännu. Jo, visst finns det på nätet men jag gillar att titta i kartböcker.
SvaraRaderaSåna "julklappar" gillar jag! Då har ni en lång och spännande "resa" framför er. Jag är inte så insatt i verksamheten på SOS, annat än att man stöder hela byn och bidraget kommer alla till del precis som på Plan, men det är en stor och "välrenommerad" organisation vad jag förstår.
Försvann min kommentar?
SvaraRaderaJag såg att du hade kommenterat mitt inlägg "Omtumlande möte" så jag svarade dig där. :)
SvaraRaderaSorry! Börjar tydligen bli lite förvirrad.
SvaraRadera