Blogger klagade på att min kommentar till Tema fredag är för lång så jag får skriva ett inlägg istället. Jag har inget emot att sticka ut! Vill gärna hitta annorlunda vinklingar på fototeman - inte för att göra mig till utan för att jag försöker tänka i nya banor (i bästa fall), hitta "det oväntade" och kanske överraska. Det finns säkert de som tycker att det är konstigt men det kan jag bjuda på. ”Kul” foton på skelett och döden får man skriva, helt ok hos PUMITA. :)
Det är svårt att prata om döden, för de flesta, men samtidigt tror jag att jag njuter mer av livet om jag vågar komma nära min egen dödlighet. Insikten om att livet inte varar för evigt ger mig en stark vilja att leva fullt ut, både i det stora och det lilla. Där är människor olika men så är det för mig. Många som bränner ut sig och får lära sig att leva på nytt, drabbas av en allvarlig sjukdom eller annan svår motgång brukar också säga att de prioriterar annorlunda, att det svåra trots allt har haft något gott med sig. Fint så.
Jag tror inte heller på fler chanser. Det är nu eller aldrig som gäller. Kikade på Yates´gravsten (intressant sajt iö också. Tack Jah Hollis!) men vet inte om jag lyckats förstå meningen bakom de raderna. Freedomtravel: Tack för länken om Kutna Hora! Känner igen namnet men kom tyvärr aldrig dit när jag var i Prag.
Egentligen tycker jag inte att kapellet är så makabert men tänkte att det kan vara för magstarkt för en del som kikar på bilderna. Vi är olika som sagt, en del känsligare än andra. Kul att ni delar med er av era tankar och erfarenheter i kommentarerna! I ”mitt” kapell luktade det inget speciellt. Det var nästan som vilket museum som helst förutom de annorlunda föremålen på väggarna. Taket inuti var väldigt vackert också men jag har ingen bra bild på det. Enligt olika legender var det soldater från ett stort slag eller skelett efter en pestepidemi som hamnade här men det sannolika är att det är ben från Évoras kyrkogård. Kanske kyrkans sätt att skrämma folk till lydnad och gudsfruktan.
Passar på att önska alla en trevlig söndag! Gör gärna ngt som du aldrig gjort förr! ;)
P.S. Missa inte de spännande bilderna hos Della!
Det är svårt att prata om döden, för de flesta, men samtidigt tror jag att jag njuter mer av livet om jag vågar komma nära min egen dödlighet. Insikten om att livet inte varar för evigt ger mig en stark vilja att leva fullt ut, både i det stora och det lilla. Där är människor olika men så är det för mig. Många som bränner ut sig och får lära sig att leva på nytt, drabbas av en allvarlig sjukdom eller annan svår motgång brukar också säga att de prioriterar annorlunda, att det svåra trots allt har haft något gott med sig. Fint så.
Jag tror inte heller på fler chanser. Det är nu eller aldrig som gäller. Kikade på Yates´gravsten (intressant sajt iö också. Tack Jah Hollis!) men vet inte om jag lyckats förstå meningen bakom de raderna. Freedomtravel: Tack för länken om Kutna Hora! Känner igen namnet men kom tyvärr aldrig dit när jag var i Prag.
Egentligen tycker jag inte att kapellet är så makabert men tänkte att det kan vara för magstarkt för en del som kikar på bilderna. Vi är olika som sagt, en del känsligare än andra. Kul att ni delar med er av era tankar och erfarenheter i kommentarerna! I ”mitt” kapell luktade det inget speciellt. Det var nästan som vilket museum som helst förutom de annorlunda föremålen på väggarna. Taket inuti var väldigt vackert också men jag har ingen bra bild på det. Enligt olika legender var det soldater från ett stort slag eller skelett efter en pestepidemi som hamnade här men det sannolika är att det är ben från Évoras kyrkogård. Kanske kyrkans sätt att skrämma folk till lydnad och gudsfruktan.
Passar på att önska alla en trevlig söndag! Gör gärna ngt som du aldrig gjort förr! ;)
P.S. Missa inte de spännande bilderna hos Della!
Hmmm, detta påminner mig om att jag ju har en del opublicerade bilder från Tjeckien som stämmer rätt väl in i sammanhanget.
SvaraRaderaOch ja, jag har gjort något idag som jag aldrig gjort förr - gått Kulturstigen i Gamla Oxelösund. Den har jag varit nyfiken på ett tag, och nu har jag sett den. Trevligt hade jag.
SvaraRaderaVad roligt, Della, fram med dem bara! Tjeckien är ett fascinerande land. Skulle gärna resa där mer, som även Helena på Freedomtravel har gjort.
SvaraRaderaJag antar att du hade kameran med dig på Kulturstigen. ;) Ser framemot bilbevisen. Själv har jag haft en slöarhelg, sovit mer än på mycket länge (10 timmar natten till idag och en halvtimme efter lunch, det vet jag inte om det har hänt förr). Men jag hade iaf skype-premiär igår, med en person som jag inte har skypat med nån gång... alltid något. Trevligt det också.
Blogger är bra mysko ibland. Nu såg jag att min kommentar visst hade publicerats under föregående inlägg fast det var sån gråt och tandagnisslan förut. Jag förstår NADA. Hursomhelst, nu tog jag bort den eftersom jag redan har texten i inlägget. :/
SvaraRaderaKapellet ser vackert ut, speciellt taket. Men visst kan det kännas en aning ...annorlunda med människoskeletten, fast å andra sidan så är det ju bara en hög med ben...Livet är som sagt kort och det gäller att ta vara på det, det känner man inte minst när ens barn plötsligt har blivit vuxna-vart tog den tiden vägen- det kändes ju som en hel evighet tills de skulle stå på egna ben, då när man var mitt uppi småbarnsåren. (Inte för att jag längtade till dess, nej jag njöt verkligen av att vara småbarnmamma!)
SvaraRaderaAtt ta vara på stunden här och nu är en konst, ständigt har man tankarna på vad man ska göra "sen". Vi borde påminnas lite oftare om att ta vara på livet!