Knarkreklam på Packat och klart

SVT´s reseprogram Packat och klart har lyckats reta upp tv-tittare genom att reportern Jorun Collin stoppade en näve kokablad i munnen på bästa sändningstid. En pappa anklagar SVT för att lära hans 8-åring att knarka och enligt läkaren Kai Knudsen är "det här en otroligt beroendeframkallande drog som hon aldrig ens borde haft i munnen". I så fall borde jag vara upp över öronen i knarkträsket efter att vid flera tillfällen ha medicinerat mig med mate de coca, te bryggt på kokablad, mot höjdsjuka men det är jag inte. Och inte har jag någon längtan till att dricka mer mate heller för det är inte speciellt gott. Men det är effektivt. Jag är ingen knarkliberal men ärligt talat har jag ganska svårt att förstå upprördheten. Blir lätt irriterad över att man benämner kokablad som knark, vilket det inte är förrän man har förädlat bladet och tillverkat kokain av det. Men rubriken säljer. Risken att folk skulle börja tugga koka härhemma är dessutom inte överhängande precis.

Djävulens gruva

Kunskapskanalen visade ikväll en prisbelönad dokumentär som heter Djävulens gruva från Potosí i Bolivia. Staden var en gång i tiden en av de rikaste städerna i hela världen pga sina mineraltillgångar. Man har utvunnit ca 46 000 ton silver från berget Cerro Rico. Filmen handlade om 14-årige Basilio Vargas och hans familj. Pappan dog när äldste sonen Basilio var två år gammal och som 10-åring fick han fullt ut axla rollen som familjeförsörjare och ansvarig för sina småsyskon Bernardino och Vanessa. Basilio började arbeta i gruvan La Cumbre och blev ett av ca. 800 barn som arbetar i gruvorna i Potosí. Arbetsmiljön där är mycket farlig: damm som orsakar silikos och för tidig död (dammet fräter sönder lungorna och få gruvarbetare överlever sin 40-årsdag), giftiga gaser, arsenik, extremt hög ljudnivå och temperatur upp till 40 grader, 24 timmars arbetspass. Över 8 000 000 människor har mist livet i gruvorna vid "berget som äter människor".

Med förhoppning om att hitta mineraler och för att skydda sig mot olyckor offrar gruvarbetarna kokablad och sprit till djävulen i underjorden, el Tío. Historian om el Tío har sina rötter i kolonialtiden, när spanjorerna hotade gruvarbetarna med Guds straff om de inte arbetade hårt. Gud heter Dios på spanska, men eftersom konsonanten /D/ inte finns i ursprungsbefolkningens språk quechua, fick den fruktade guden namnet el Tío. Om gruvarbetarna inte ger offergåvor, kan de förolyckas i en explosion och djävulen äter upp deras själ. Vid varje ingång till gruvan finns det en Tío som man smyckar och offrar till efter gudstjänsten i kyrkan. Man dränker ingången till gruvan med lamablod för att spara sitt eget liv och en del målar sig med blod i ansiktet. Man grillar lamaköttet och resterna av det bränns enligt gammal tradition av medicinmannen. Kokablad används också till att hålla hungern och tröttheten borta. Man dränker bladen i sprit och tuggar dem till en stor boll som man har innanför ena kinden.

Hänt i veckan

Ät upp dina grönsaker! Det finns knappast någon mamma som säger det till sitt barn idag utan att tänka många otrevliga tankar. Sjukhusdirektören verkar ha humor åtminstone. I en vecka eller två tittar jag extranoga i grönsakspåsen och sedan är det glömt. Nästa gång kanske det är fotspår i müslin.

Nu har det hänt igen. Att kokablad kallas för knark. Jag har skrivit om det förr och tänker inte dra det igen men visst blir jag matt. Sedan tycker jag förstås att vuxna karlar inte borde larva sig så här. Det tar bara fokus från det som verkligen betyder något och gagnar inte deras sak. Man glömmer bort det positiva de har åstadkommit. Grow up!