Bildligt talat

Fotot ingår i kedjan Bildligt talat.

Pumitas OS-ananas

Nu när jag ändå har öppnat ananasburken
kan jag passa på att ge Pumitas bästa ananastips.

Ta en ananasring,
strö över kokosflingor
och stek lite snabbt på hög värme
med lite smör i stekpannan.
Servera med vaniljglass
och valfri flagga (helst båda).
Supergott!

Blunda och lyssna!

Älskade, hatade grannar

Jag slösurfade på nätet (vilken meningslös sysselsättning, slöseri med min dyrbara tid men ibland räcker inte orken och lusten till så mycket mer) och slogs återigen av hur människans sämsta egenskaper kommer fram i sportsammanhang, speciellt när det gäller Sverige vs Finland. Glåporden och spydigheterna haglar, skadeglädjen och självgodheten når oanade höjder. Att retas med varandra i all välmening är roligt och underhållande (vem minns inte ananasmedaljerna som nu har fått en finländsk motsvarighet i form av snusdosor) men kvällspress gör sitt allra bästa för att spä på fördomarna. Vad som helst för att förbättra besöksstatistiken. Skandaljournalistiken sprider sig till tidigare seriös media också, tyvärr. Jag som har en fot i varje land hamnar ibland i konstiga diskussioner. Dels vet inte folk "var de har mig" och dels förväntas jag "försvara motståndaren". Jag har ingen lust med det längre. Varför kan vi inte glädjas åt varandras framgångar istället för att håna och trycka ner? Pajkastningen är patetisk!

Veckans fönster - Roligt

Det här är antagligen ett fönster som var "roligt just då"... när jag kom gåendes ute på vischan i Araucanía, i södra Chile. Caburga hette byn, tror jag. Det var hett och solen gassade, törstig var jag och ingen vattenflaska. Ovanligt dumt för jag brukar vara förutseende. Hur som helst, här närmar jag mig oasen och får se att dörren är igenbommad. Det var märkligt för det var ändå lunchtid. Då hjälper det inte mycket att de tar rikskuponger!

Fler roliga fönster hittar du på Susannes fotoblogg.

Veckans klurigheter

I sann På spåret-anda frågar jag återigen: Vart är vi på väg?

1. Övergång för skåpbil
2. Inte sju? i OS-land
3. Semesterplagg (minst två alternativ, keep ´em coming!)

Torsdagsfoto - Färgsprakande

Den här bilden är tagen utanför en restaurant i Puebla, Mexiko. Kan man annat än gå in när man ser skylten? Maten var mycket god och stämningen härlig i denna färgsprakande miljö! På bilden serveras en typisk maträtt från trakten: Pollo con mole poblano, dvs. kyckling med mole (sås gjord av bl.a. kakao och chili).

Fler Torsdagsfoton hittar du här.

En tröst i OS-träsket

SVT satsar 35 miljoner extra till kultur i år. Pengarna går till Kulturlördag, Veckans föreställning (dans, teater, opera och musik) Filmklubben, Babel (förlängd sändningstid) osv. Framför allt film och litteratur intresserar mig och jag ser fram emot fler "icke mainstream-filmer" och intressanta böcker i rutan.

Bara för att jag gillar kultur betyder inte att jag hatar sport men det blir för mycket av det goda. Vore kul om det fanns alternativ för oss som är något mindre intresserade. Men men, jag väljer en bra film eller en bok istället. Ikväll väntar Döden i Anderna av Mario Vargas Llosa.

Allt för min syster

Jag hade vissa förhoppningar, utan att egentligen veta vad jag skulle förvänta mig, när jag lånade filmen (som handlar om organdonation) men de infriades inte. Hade hört bl.a. att Cameron Diaz skulle överträffa sig själv och vara en duktig skådespelerska. Allt jag kan säga att det här är ytligt förutsägbart dravel. Se något annat! Tips? T.ex. Sin nombre, Återkomsten, Into the wild, Sommarminnen, Frozen river, I skuggan av värmen , Rachel getting married eller The Visitor.

I en taxi i Lissabon

Dödstrött efter väckning i ottan (= mycket kort nattsömn) och en flygresa med ordentlig försening satte jag mig i baksätet på en taxi.

Mannen bakom ratten: Boa noite!
Jag: Boa noite!
Mannen bakom ratten: Aonde auau eueu ouou?
Min hjärna: Hm, nu vill han säkert veta vart du ska. Vad hette det där stället nu igen...
Jag, lättad för att jag slapp ta fram fusklappen: Albergaria Senhora do Monte, por favor!
Mannen bakom ratten: De acordo, ouou auau eueu.

Lång tysstnad.

Min hjärna: Zzzzz. OK, nu borde du kanske säga nåt.
Jag: Desculpe mas não falo português (som jag tränade på denna mening hemma!)... pero español, sí! klämde jag till på slutet för att inte verka helt omöjlig att kommunicera med (värsta olyckan som drabbar en sydeuropé antar jag). Och så undrade jag om det var OK att prata spanska i Portugal för jag hade hört att folk hellre pratar engelska.

Mannen bakom ratten, märkbart lättad: Inga problem, vi har inte varit i krig på 200 år! Jag kan lite spanska för att jag har haft en spansk fästmö. Hon hette María och kom från Sevilla. Vi var ihop i 7 år och hon... (det var som att öppna en kran!).

Och så var vi igång, han med sin spantugisiska och jag med min något rostiga spanska. Innan vi var framme vid hotellet hann vi avhandla allt mellan språkförbristningar och stora jordbävningen som ödelade hela staden 1755. Tröttheten var som bortblåst. Att vakna till den här utsikten kändes inte heller så dumt!

Bildligt talat

Fotot ingår i kedjan Bildligt talat.

Totonac voladores

som jag såg utanför Antropologiska museet i Mexico City härstammar egentligen från Papantla, i delstaten Veracruz. Medan en av dem spelar flöjt snurrar de övriga fyra flygarna tretton gånger runt pålen. De sitter fast i fötterna som en gammaldags variant av bungyjump. Multiplicerar man 13 med 4 blir resultatet 52, en viktig siffra i det prehispaniska Mexiko (veckor på solåret). Denna gamla ceremoni symboliserar bl.a. fertilitet.

Veckans fönster - rostigt

Jo, lite rost finns det om du tittar noga. Det här fönstret och framför allt den kaklade väggen fotade jag i det fantastiska palatset Palácio da Pena, i Sintra, strax väster om Lissabon. Fler rostiga fönster hittar du på Susannes fotoblogg.

Snart fredag

På Spåret utgår pga OS men jag kör ändå. Måste ha nån skärm att glo på. Eller finns det annat? Kanske alla böckerna som väntar...
Jag är tyvärr rostig så det blir bara en. Alltså, vart är vi på väg?

SOVANDE ORM

Den chillar kan man också säga om man vill leka med ord... trots att högstadiet är avklarat under förra seklet. Glöm nu allt vad rättstavning heter!

Medan ni grubblar på det har jag bara ögon för en enda man.
Han heter George. George Falconer.

Utan Ord på Ordlös Onsdag

Jag hade egentligen tänkt posta en bild Utan Ord men sedan såg jag att det är sista omgången för Akson på Ordlös Onsdag så jag vill förmedla känslan med den här bilden och tacka henne för tiden som har varit. Tack, tack!

Dagens boktips

Jag har läst otroligt mycket efter att jag la bloggen åt sidan, mer än någonsin tidigare, och det tänker jag fortsätta med nu när jag har kommit igång. Det kommer att spilla över här... första boktipset levereras omgående: The Help av Kathryn Stockett, en historia som utspelar sig i Jackson Mississippi i början av 1960-talet.

När unga Skeeter med författardrömmar upptäcker hur illa de svarta hushållerskorna blir behandlade bestämmer hon sig att göra något åt saken. Hon vill berätta deras historia. Efter mycket övertalning lyckas hon i hemlighet intervjua ett dussintal kvinnor och få boken publicerad. Till sin hjälp har hon bl.a. medelålders Aibileen (min favorit, en underbar berättartalang som talar direkt till en) som har förlorat sin egen son i en tragisk olycka och tvingas ta hand om andras barn och Minny som misshandlas av sin man och har svårt att behålla ett jobb pga sin frispråkighet. Boken är inte perfekt (vissa karaktärer är ganska ytliga och stereotypa, speciellt Skeeter känns inte 100% trovärdig) men den är både rolig och sorglig, en riktig bladvändare. 450 sidor kändes inte alls för många, jag kunde ha läst lika många till.

Ingenting varar för evigt...

inte ens bloggpauser. Med det sagt kan jag konstatera att ränderna aldrig går ur. Nu ska jag bara ta på mig något rutigt (eller blommigt, whatever, det behövs en uppfräschning så bloggen kanske ser ut som en byggarbetsplats en tid framöver) och hoppas att jag har några vänner kvar därute. Trevlig Alla Vänners Dag!